Ingegerd Olofsdotter av Sverige

(fm mm mf ff fm mm fm mf fm ff ff ff mm ff ff ff m and fm mm mf ff fm mm fm mf fm ff ff ff mm fm ff ff m and fm mm mf ff fm mm fm mf fm ff ff ff mm fm mf ff f m and fm mm mf ff fm mm mf mf ff ff f f f m m f f f f f f m and fm mm mf ff fm mm mf mf ff ff f f f m m f m f f f f m and fm mm mf ff fm mm mf mf ff ff f f f m m f m m f f f f m and fm mm mf ff fm mm mf mm mf mf ff ff fm ff ff f f f m and fm mm mf ff fm mm mf mm mf mf ff ff fm ff mf ff m and fm mm mf ff fm mm mm fm mf ff ff ff ff fm ff ff f f f m and fm mm mf ff fm mm mm fm mf ff ff ff ff fm ff mf ff m)

Furstinna och helgon. Was at most 50 years old.

Father: Olof Skötkonung (~980 - 1021)

Mother: Estrid (~979 - ~1035)

Born	between 1000 and 1003 ¹⁾
Dead	10 Feb 1050 ¹⁾

Family with Jaroslav I (Den Vise) Vladimirovich av Kiev (~978 - 1054)

Married

1019 ¹⁾

Notes

Ingegerd var dotter till Olof Skötkonung av Svitjod och hans maka Estrid, en obodritisk furstedotter. Ingegerd giftes år 1019 med furst Jaroslav Vladimirovitj av Novgorod, senare känd som storfurst Jaroslav den vise av Kiev. Ingegerd antog vid dopet i Ryssland namnet Irina. Genom sina fyra döttrar blev Ingegerd anmoder till flera kungaätter i Europa.

Före giftet med Jaroslav var Ingegerd, enligt Snorre Sturlasson, bortlovad till Olav Haraldsson i Norge. Denne gifte sig senare med Ingegerds halvsyster Astrid.

Ingegerds kvarlevor vilar tillsammans med makens i en sarkofag i Sofiakatedralen i Kiev. Sovjetiska forskare öppnade sarkofagen 1939 och undersökte innehållet. Ingegerds välbevarade kranium var av vad frenologer kallar "nordisk typ", massivt och tungt med en elliptisk form. Pannan var "inte särskilt hög" och hade en "genomsnittlig" lutning. Nèasan var "starkt framträdande med en smal näsrot". Hakan var "av genomsnittlig storlek", men "markant framträdande". Tänderna bedömdes som rätt väl bevarade. Forskarna fann att Ingegerd varit ca 162 cm lång och Jaroslav varit ca tio cm längre.

I Sofiakatedralen i Kiev finns en fresk som avbildar några av Jaroslavs och Ingegerds barn. Också fursteparet, på vars initiativ kyrkan byggdes, var en gång avbildat på en vägg, men denna är numera riven. Bilden är dock känd tack vare att den ritades av på 1600-talet.

Ingegerd vördades efter sin död, och vördas fortfarande, som heliga Anna av Novgorod. Hon har kallats det första svenska helgonet. Det finns en svensk-ortodox församling, verksam i Linköping, Norrköping och Örebro, vid namn Heliga Annas ortodoxa församling. Denna församling erhöll i februari 2009 såsom gåva en relik efter Ingegerd.[1]

Källorna till Ingegerds liv är fåtaliga och uppgifterna om hennes upphöjelse till helgon inte entydiga. Det finns således en annan tradition, som förknippar Ingegerdnamnet med reliker, som länge fanns i Sofiakatedralen i Novgorod. Denna kyrka (således med samma namn som den i Kiev) hade Jaroslavs och Ingegerds son Vladimir I som byggherre. I kyrkliga sammanhang ses numera ingen motsättning mellan de två traditionerna. Speciellt som att det finns otaliga mer betydande helgon, vars jordiska tillvaro är betydligt sämre kartlagd än Ingegerds.

Sources
1. Foundation for Medieval Genealogy (fmg.ac)

Last updated: 13 Nov 2012