Per Persson

Father: Per Carlsson (- 1615)

Mother: Gunnel Olofsdotter

Kinnevalds häradsrätt (GHA) 1631-07-22


Kom för rätta Carll i Hößiömåla fulmyndigh på sina
egna wägnar, och På Peer Peerßons wägnar i Hakequarn
Jthem på hustru Ingredeß wägnar i Bredewijk och på
Ingeborges wägnar i Hättebodha, och Tingskötte Ehrligh
Manhaftig Suen Joonßon i dunßhult i Uhrßhulta Sochn
och derför upburit ethundradhe ottatjio och siu dlr
och hafuer Carll och Pädher i Hakequarn samma Sum-
ma upburet och sielfue betala deras Systrar, och skola
för dom stå i hemmull etc.


Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:7 (1624-1634) Bild 182 / sid 165 (AID: v49315.b182.s165, NAD: SE/VALA/0382503)


Kinnevalds häradsrätt (GHA) 1647-05-19


Sammadagh framkom för rätten een sorgfull och högtbedröffuet
änkia Ingridt Peersdotter i Hackequarn, medh sine 4 mans barn,
och sin mans broder Nembdemannen Carll Person i Klasemåla,
och anklagade för rätten hurulunda hennes man Peer Person i Hakequarn
å frelse, een ährlig achtat man, är ynkeligen ihielslagen, och haffuer
dråpet sigh sålunda tilldragit som föllier: Nu nest förledne
Duca Judica den 4 Aprilis, war thenne Peder Pederson ryckt uht till
Almansrydh kiörkio, aff orsak han der i den bögden eller Sochnen -
Moßebrohult hade sin dater boendes, och efter gudztiensten war ändat
förmente han at rida til sin doter som ifrån kiörkan it litit stöcke
är boendes, till måltidz, och ner folket war utkommet på körkio-
wallen war både ööll och Brennewijn till kiöpz, och efter han war
hemma i andre Sochnen bleff han aff dem wäll fägnat, och drack
så hooß det ena sälskapet, som hooß det andra. Eskell j Ide-
kulla hafuer och een Son, boende i Moßborhult be:d Håkon Eksleson
huilke äger och brukar 1/2 gården emot Per Persons doterman
huilka wåro oense om gårdetompten medh husen, och Peder som drä-
pen bleff, achtat hade samme Söndagh medh dannemän förlika dem, ty han
hade icke annat i handen, än en [????] kiep; j detta dryckensmåll och pen-
ningz ööl medh thet ene selskapet war och Eskell i Jdekulla sampt hans son
Håkon Eskelson, iblant annat stegh Peder up ifrån sit sälskap, och badh
Eskell gå litit afsädes, och såsom deras Discurs fölt om någre Wtlagor Eskell
fodrade af honom för 1643, till 5 rdr, fattade de huar andra i halsen och
stötte och slogo huar andre munslag, det fick Eskelz son Håkon see, sprung
up ifrån sit selskap och drog sin kniff stack lille Suän i Biellerhult som ho-
nom ville styra till godo, och kom i parlamente medh Smede Måns i Bielrehult
och Måns stack Håkon i sidan, ty han wille hielpa fadren och sticka Per Per-
son, j samma buller hulpe Per Persons wenner honom på hesten, och
styrde honom på hem wägen, och war möckit drucken: Carl Person
een Snickare och Ehrlig man afflade Edh å book, huilken folgde dhen
dräpne, witnar sålunda, at ner Peder war på wägen, och redhit litit
stycke, gick håkon een genstig, och kom fram om Peder Pederson, och ther Wä-
garne möttes ådt, ther stannadhe Håkon Eskelson, togh Peders hest j
betzlet, och öffuerföll honom och sade, detta styng som Måns i Bielerhult
gaff migh, är för tin skull, och det skall tu och dine barn betalla, Peder badh
sleppa hesten, ty han sat på honom, och the sloges medh kiepparne, och flux
kom Håkons fader efter, ropandes ådt sonen och badh honom slå, och kom
ner in på them, ther hinte Eskelz hustru sin man, fick honom omkull lågh
och hölt honom, strax kom och en dansk groff:n Boff:n Törsten Larson der
till medh, som de så ihoop wicklade wåro, huilken i danmark slemma syn-
der begånget hafuer, både ihielslaget sin systerman och beskyltes at
hafua belegrat sin syster, huilket hade sit tillhåld hooß Eskell och sonen
och strax fattade han sin kniff språng till och stack Peer Person 2 groffue
dödelige styng emedan han satt på hesten på högre sidan diupt in på
SKuldrorna. Olu hafuer den döde bekommet it styng på wenstre
siden och weke liffuet huilket hade drabbat honom i inelffuerne.
Och är Håkon Eskelson på H:r Landzhöffdingens Leigdebreff dat: 15 Maij
1647 framkommen, och Törsten Larson huilken strax hooß liket sam-
ma dagh och dyngn bleff fångat, och nu för rätten fängzlig fördher, båda
sueria huar annan i munnen, Törsten seger at ner han kom fram
hade Håkon slaget honom det wenstre stynget i sidan, men Håkon se-
ger och suerg han det icke giorde, vtan alle 3 styngen, och vill medh vittne
bewijsa han hade ingen kniff. Men detta bewijsas at ner Håkon ha-
de slaget sönder sin kiepp, tog han Per Persons och slog honom några slag der
medh illa, allt satt han på hesten, och beplichtar sigh högeligen Håkon att han
iche hade någon kniff, vtan bleff aff medh honom på platzen der han
drack och slogz medh smede-Månß, ther togh Karin lille Suens ifrån honom
knifuen; Men Törsten försuarg sigh at Håkon hade stuckit Per Person
det ene stynget ner han kom fram. Nu bleff Törsten tilfråga-
der, huarföre han giorde skadan på Per Person? dertill han icke suaradhe
it ordh, utan bekenner han hade icke det ringaste ord emot honom som dö-
der bleff, men allenast giorde det för Eskelz roop skulld och begeran som låg
omkull, och war hållen och hindrat aff sin hustru. Håkon står allt på
sit taal och högeligen suarg det han icke hade någon kniff tå skadan skedde.
Vtan tillwyter Torsten at wara sanskyldig till alle 3 styngen, men
Håkon bekenner han hölt hästen och slogz medh Peder Pederson medh
kieppen som för förbe:t är. Dhenne begångne dråpsak steltes till
Nembden och rättens betenkiande sentens och domb; och ner the hade om-
röstat befinnes först, at Törsten som nu fängzlig är, och denne öffuerdådige
gerning giordt hafuer aff wellust, vtan någon gifuen orsak, dömmes han
efter det 2 och 12 Capp: i dråp: Balk: medh villia at wärdh wara utstå
det straff på sin schälz som han förtient hafuer, och mista sit liff.
Belongande Håkon Eskelson, så kan rätten för denna gången icke finna
skäligit att dömma honom, vtan witnen most framstelles på nest-
kommande Ting, som sågo der Håkon miste sin kniff och iche hade honom
ifrån drykesplatzen medh sigh; Eij heller kan rätten betroo denne
danske bofuen dråparen, ty i begges deras beklamelse, seijer dråparen, att
Håkon hölt medh then ene handen i betzlet, och i den andra hade han köppen
och sågh honom ingen kniff hafua. Huad Eskel widkommer steltes han
i stark borgen, och om begge personerne skall den konungzl: rätten blifua
ifrån nestkommande Ting tillbörligen aviserat.


Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 529 / sid 5 (AID: v49322.b529.s5, NAD: SE/VALA/0382503)


Kinnevalds häradsrätt (GHA) 1647-09-03


Sammadagh Tingfördes her för rätten Eskell j Jdekulla och hans son
Håkon Eskelson i Måßbrohult begge å frelse Rikz Ammiralens heman
om huilka personer widlöffteligen finnes i ransakningen å seneste tinge
i Thellestadh den 19 Maij 1647, och till den konungzl. hoffretten upsendes,
huar efter den konungzl: rätz resolution angående det dråpet som är be-
gånget på Peer Peerson i Hackequarn Duca judica den 4 Aprilis, och är
denne be:d Törsten Larson dansk som tå dömd, och aff konungzl. rätten
resolverat blifuen justificerat för samma dråp, och nu efter den konun-
liga rättens befallningh är om denna begge förb:te Personer taget till
flitig ransakning huru wida the till Per Persons dödh är wållandes.
Håkon Eskelson war å seneste tinge fram för rätten medh Hr Landzhöffdingens
leigdebreff, och åter gick i sit behåld igen, och innan 14 dagar der efter stelte
sigh i borgen: huru slagzmålet begyntes och lychtades der om i förre ran-
sakningen, men nu anklaga den dröpnes hustru INgridt och hennes slächt
Håkon Eskelson, at han haffuer slaget Per Person dett ene stynget i vän-
ster sidan, emedan han hölt hesten, och för än Törsten kom fram och
slog Peder de 2 styngen som och dödeliga wåro, för huilka Törsten hafuer
ståt sit straff: Håkon Eskelson beropade sigh på seneste tinget at skaffa
fram Karin lille Suens i Biellerhult, som skulle hafua taget knifuen J
frå honom på kiörkiowallen der de drucko, och flere skulle witna som
sågo at han miste der sålunda knifuen. Nu framkallades Karin
lille Suens, och aflade sin saligheet Edh at hon skulle berätta sanningen
om denne saken, och Karin vitnar som föllier: At ther Håkon och
Smede Månß slogos och hade sine knifuar dragne, ther kom Karin ibland
them, och togh medh bahra handen knifuen ifrån håkon, och stoppade den
under armen i sin påse jempte een bar...sfisk; litit ther efter slog
lille Suen sin hustru Karin på munnen, at hon föll omkull och lågh
dånadtt; och ner hon upkom war hon aff bådhe medh Påsen och knifuen
ty alla wårå fulle och galne. Ähn framkallades Suen Börgeson
i Giäßemåla, och aflagden Edh sålunda berättar; at ner Håkon var
blefuen stuckin aff Smede Månß, togh Håkon Byxorna efter knifuen
och tå sågh han honom ingen finna på sigh, huilket allt skedde vp vidh
kiörkan, och icke borto på wägen ther Per Person bleff dräpen.
Jtem Gunnull Clemetzdoter dansk tienste piga, huilken kom samma
wägh ledandes medh een tunna Rogh, ther dråpet skedde, men ingen
kniff sågh hon Håkon hafua, andre fastare vitne kan håkon för räten
inthet framföra, vtan Håkon nekar så nu som tillförenne till det
tredie stynget, men Törstens berätelse hafuer hållet lijka så i det
förste som in i döden tå Törsten lade sigh nidh på Stocken, såsom aff
Prästernes underschreffne bewijß är frandes, huilka hooß fången för-
ordnade wåro in till dödzstunden på rättareplatzen, hwuilkas bewijß
medföllier denna ransakningen. Jtem framkallades
Kirstin i Ebbemåla, som achtas för een Ehrlig hustru, och efter aflagden
Eed sålunda witnar, att söndagen nest efter dråpet war skedt,
kom hon i taal med Karin lille Suenß, och iblant annat sade hon,
Håkons kniff togh iagh ifrån honom med handen, men litit der efter
för hans trägenheet skull, och sade han wille skära Toback medh honom,
fick karin honom knifuen igen, och samma ord hafuer Karin sagdt
för anderses hustru och doter j Beillerhult, huar oppå Anders af-
lade sin edh å book. Her aff kan man see att denne witnesbördh
är tuärt emot den Karin lille Suens giordhe. Denne saken
upsattes till andra dagen och tinget Continuerades.
Åter framsteltes Klaganderne och Suaranderne i denne dråpsak, för
rätten i godh tidh och nöchterheet, och tå rätten war satter wächte
Eskil och HÅkon 3 aff Nembden som den dräpne skylle wåro, och
wille hafua dem utur rätten så lenge denne saken Examinerades,
Nembl. Suen i Utnäs, Månß Spegell och Hanß i Räffzöö, och par-
terne begärade och åtnögdes medh theße ährlige achtade män igen
i deras stelle och säte nembl. Måns Person i Rinkaby, Anderß Lar-
son i Ingelstorp och Niels j Kråketorp, och beträdde deras rum så lenge
saken blifuer ändat. Håkon Eskelson tilfrå-
gades än ytterligare om han hade några fler vitne å sin sida at
framföra? der till han suarade neij vtan them som hafua warit
framme och vitnat, och suarg allt fort det han iche hade knifuen
eller giorde det 3 stynget, vtan Törsten som Justitian ledit hafuer.
Thenne dråpsak om HÅkon Eskelson steltes till Rettens och Nembde-
nnes betenkiande sentens och domb: Och ner dhe hade omröstat gåfuo
de ordet, och begärade at det 20 Cap: i dråpm: Balken medh willia
måtte för åklagarne och Suaranderne Vpläsas; Ner the Capitelet J
Bookstaffuen hade hördtt läsas, och inkommo igen för rätten, bleff å-
klagarne att till binda Håkon Eskelson med en 12 manna Eed till
thet 3 stynget och dödzsåret, som Håkon så högeligen suarg före: ???
Håkon förehölt åklagarne att huar de upfylla Eeden medh ährlige män
till Håkan hålla och plichta efter huld domb på honom kan felter blifua
och gudhi then högste Domaren sin sak framstelt hafua. Och efter å-
klagarnes betenkiande, framsteg den dräpne broder Nembdemannen
Carll Person i Klasemåla, fulmechtig på alle åklagarnes Vegnar, och
utfeste een 12 manna Eedh till neste ting, at Håkon Eskelson stack Peer
Peerson det ene dödzstynget i wenstre siden, för än Törsten framkom
och giorde the tuenne styngen, och Håkon fördes i fängelset och Eskel j
stark borgen, förmodandes gudh läter sin Nådige hielp beter, at rättwij-
san och sanningen må tilbörlige framgång winna.


Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 531 / sid 7 (AID: v49322.b531.s7, NAD: SE/VALA/0382503)


Kinnevalds häradsrätt (GHA) 1647-10-18


Sammdagh Tingfördes åter fängzlig för rätta Håkon Eskelson och hans
fader Eskel i Jdekulla, huilken hafuer ståt i borgen sedan seneste tingh,
om huilka widlöffteligen är ransakat ehuru wida the till Peer Persons dödh
äro brotzlige, och i synnerheet först Håkon Eskelson emot huilken Carll j
Klasemåla fäste een 12 manna Eed, att han hade stuckit hans broder
Per Person det ene dödzstynget i wenstre siden. Först tilspordes
åklagarna om the hafua några flere witne? Tå framstlte the en ung
dräng widh nampn Måns Jönson, then sålunda witnar at Håkon och
Peder sloges medh kiepparna, kom han ther till medh och tå sågh Peder
stupa fram på sadelknappen och meer sågh han icke.
Ähn framkallades een piga Karin Peersdotter huilken och war hooß i sam-
ma slagzmåll och wille styra till godo huad hon kunne, och medh dett samma
fick hon it slag i huffudet aff kieppen, att hon icke orkade up förän
Peder war stuckin, och icke sågh ehuru thet giorde, Men ner hon upkom
fick hon honom som skadan hade fåt och lade hans huffudt i sit knä:
Tå kom Eskell fram, spottade och slog Peder medh handen i röggen och sade,
Nu haffuer tu Uhrzhulta Skrytare fåt det iagh loffuade tigh i Wexßiö.
Jtem framkom her Månß Petri, och effter aflagdan Edh witnar sålunda:
Att ther på platzen ther Håkon föregaff att Karin lilla Suens skulle ta-
git kniffuen ifrån Håkon, så hafuer Karin lille Suens om Skäretorz-
dagen ther efter sagt sålunda för honom, at det war wäll sant, att hon
medh sit ärmeklädhe togh om knifuen och honom ifrån, men ner hon
hade hafft honom litit, fick hon Håkon honom igen för sin trägenheet
skull, men han loffuade det han icke skulle giortt hennes man skada
medh knifuen. Carl Person i Klasemåla begärade han
måtte fulgiöra den Utfeste 12 manna Edhen, huilket honom icke
kunne efter lagen förwägras.


Edemän
Carlll Person i Clasemåla Lars Jönson i hätteboda
Oluff Person i Bredawijk Suen i Söfftestorp
Oluff i Diuhremåla Jöns i Elmshult
Marcus i Tåffåßa Peder j Trytika
Joen i Hälgåkra Suen i Utnäß
Måns i Tosatorph Måns i Åkeröö


Ner thenne Ehrlige och oberychtare Bofaste 12 män, medh flitig förma-
ningh hade blefuet informerade huad fhara medh Edgång är och medh-
föllier, framsteg den dräpnes broder Carll i klasemåla en Nämbde-
man först, och lade sin hand på lagbooken och efter thenne förman
fulgiorde Eeden: Jagh beder migh så sant gudh hielpa, och thet h: Evan-
gelium, och alle gudz h: ord och dyre Sacramenter, som Håkon Eskelson
är räter Baneman till Peer Peersons dödh, elliest komme mig aldrig
något till hielp och tröst aff gudhi om iag falskeligen Suerg; Utan
Håkon giorde honom det tridie stynget i wenstre sidan, som Törsten
inthet widkiendes. Alla de andre Edemennerne stadfestade
Eeden huar för sigh således: Så sant migh gudh hielpe till liff och siell
Carl Persons eed är ... och icke mehre, och at Håkon är skyldig j
Peer Persons dödh. Håkon Eskelson stodh hooß och suarade aff friskt
modh till huar och een ner the Suoro, Amen, gudh läte så skee.
Effter thenne upfylte Eden, kan thenne indrige rätten icke befira
Håkon Eskelsons liff, och att han är en williandes wåldzbane
till Peder Pedersons dödh, och HÅkon beropadhe sigh under Gudz domb
att the haffua giordt een orätferdigh Eed, och will ther på Sacramen-
tet anamma och gerna döö, at han är oskyldig för thet tridie dödzstyn-
get.
Huad belongande Eskell så finnes hans skyldig i denne Action, så wijda
att thenne indrige rätten dömer honom för een wetandes och willian-
des Rådzbhane, ty medh honom begyntes först Parlamentet, och se-
dan lop efter på wägen ropandes ådt Sohnen war the sågos medh kiep-
parna slå igen, och ther han icke hade warit hållen hade han well och så
burit hugg och slag på den dräpne.


Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 534 / sid 10 (AID: v49322.b534.s10, NAD: SE/VALA/0382503)