Lorentz Witting
(mf ff ff fm mf)Ridefogde till Gliminge, Arrendator.
| Dead | before 1690 Vallby (L)1) |
Vitting baserat på Vittskövle?
Sonen Jöran gifte sig där 1698.
Nämns här 1661 såsom ridefogde till Glimminge.
Kammarkollegiet Andra provinskontoret FI:612 (1671-1671) Bild 254 (AID: v113682.b254, NAD: SE/RA/52106)
Ingelstads härads småprotokoll (GHA), 1724-11-12
Dhe fyra fierdedehlar uti Hagestad hemman som
Sahl. Christian Daa ägdt och Sålt till Sal. Arrenda-
toren Lorents Witting d. 11 Junj 1644 blefwo nu
efter Hr Inspectorens Fischerströms begiäran
lijkmätigt det i Protocollet wijd Sommar Tinget
införde kiöpebref andra gången Lag. upbuden
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:35 (1724) Bild 9880 / sid 964 (AID: v950378.b9880.s964, NAD: SE/VALA/0382503)
Anno 1705 d:n 26 October continuerades
Hr Ryttmästaren wällborne Holger Rosencrantz låtit instämma Hans Matson i Walby, för dhet han inhöstat någon sädh af Jöns Håkonsons och Håkan Tygesons grunder, warandes å Hr Ryttmästarens wägnar i saken tillstädes des Befallningzman Tued Trulsson. Bonden Hans Matzon till wedermähle inlefwererade ett bref af crono Befallningsmannen wälbetrodde Elias Löffberg, hwilken andrager åtskillige orsaker hwarigenom dette cronohemmanetz ägor är råkat i oreda och lijda orätt i dee praetenderade stycken, som af nämbden hwilke dhem synat, bewittnes, at som stembningen till Bonden är försent förkunnat, och honom åligger förswara Cronohemmanets ägor, är han wederredo när lagligen stämbd blifwer saken förswara. Frälse Befallningsmannen Tued Trulson påstod att helt annorlunda med lefwandes wittne kan bewisas, hwilke nu tillstädes äro, och såsom dhe äro gamble uthlefwade, och swage män, så anhåller han att dhe måtte afläggia dheras wittnesmåhl, om eij annorledez, dhet då i händelse af dödz fall Summarie kunde skee. Dhe inciterade wittnen Nils Tuedsson och Swen Andersson i Wallby framstodo och Summarie utan edh dog uppå edz plicht uthsade.
Swen Andersson som han säger 80 åhr har för sidsta Pestilentzen [pesten] tient på samme gård för dreng och ingen trätta då om ägorne, uthan altidh suttit een horsepanna(?) i giärdet hwar som märkeskählet stannar, är nu i gårde hoos Anders Person i Wahlby på frälsegodzet.
Nils Tuedsson om 64 åhr eftter föregången förmahning bekiände uthan edh att han i 26 åhr bodde på Jöns Håkonsons bruk, då plögde han hööland och brukade till eng den grund som Hans Matzon nu cronohemmanet will sig tillägna, och kom Jöns Håkansson till samme hemman för 17 åhr sedan, och ingen talte derpå sedan den tidhen. Rätten tillfrågade Swen Andersson om han kan minnas när Crono bruket blef öde? R:t dhet skedde 1655 i Pestetijden då folket bortdödde och war Lorentz Witting den förste som fick grunden i bruk och då skrifningen stod på Söfdeborgh A:o 1681, så fick Hr Gisler grunden. Nills Tuedsson bekiände sammaledez som Swen Andersson att Lorentz Witting war den förste som eftter pesten fick Crono grunden i bruk, och stadde den sedan till Ingeman Olsson, eftter honom fick Hr Gisler dhen i bruk. Swen Andersson bejakade dhet samma att Ingeman Olsson hade grunden eftter Witting och Hr Gisler sedan.
Resolutio
Rätten finner skiähligt Crono Befallningzmannens påstående att bijfalla, såsom enligt medh lag och förordningar, så och att derom kan gå behörig notification till Gouvernamentet.
Nämns här:
Ingelstads häradsrätt AIa:19 (1726-1726) Bild 63 / sid 120 (AID: v97844.b63.s120, NAD: SE/LLA/10032)
Sonen Jöran gifte sig där 1698.
Nämns här 1661 såsom ridefogde till Glimminge.
Kammarkollegiet Andra provinskontoret FI:612 (1671-1671) Bild 254 (AID: v113682.b254, NAD: SE/RA/52106)
Ingelstads härads småprotokoll (GHA), 1724-11-12
Dhe fyra fierdedehlar uti Hagestad hemman som
Sahl. Christian Daa ägdt och Sålt till Sal. Arrenda-
toren Lorents Witting d. 11 Junj 1644 blefwo nu
efter Hr Inspectorens Fischerströms begiäran
lijkmätigt det i Protocollet wijd Sommar Tinget
införde kiöpebref andra gången Lag. upbuden
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:35 (1724) Bild 9880 / sid 964 (AID: v950378.b9880.s964, NAD: SE/VALA/0382503)
Anno 1705 d:n 26 October continuerades
Hr Ryttmästaren wällborne Holger Rosencrantz låtit instämma Hans Matson i Walby, för dhet han inhöstat någon sädh af Jöns Håkonsons och Håkan Tygesons grunder, warandes å Hr Ryttmästarens wägnar i saken tillstädes des Befallningzman Tued Trulsson. Bonden Hans Matzon till wedermähle inlefwererade ett bref af crono Befallningsmannen wälbetrodde Elias Löffberg, hwilken andrager åtskillige orsaker hwarigenom dette cronohemmanetz ägor är råkat i oreda och lijda orätt i dee praetenderade stycken, som af nämbden hwilke dhem synat, bewittnes, at som stembningen till Bonden är försent förkunnat, och honom åligger förswara Cronohemmanets ägor, är han wederredo när lagligen stämbd blifwer saken förswara. Frälse Befallningsmannen Tued Trulson påstod att helt annorlunda med lefwandes wittne kan bewisas, hwilke nu tillstädes äro, och såsom dhe äro gamble uthlefwade, och swage män, så anhåller han att dhe måtte afläggia dheras wittnesmåhl, om eij annorledez, dhet då i händelse af dödz fall Summarie kunde skee. Dhe inciterade wittnen Nils Tuedsson och Swen Andersson i Wallby framstodo och Summarie utan edh dog uppå edz plicht uthsade.
Swen Andersson som han säger 80 åhr har för sidsta Pestilentzen [pesten] tient på samme gård för dreng och ingen trätta då om ägorne, uthan altidh suttit een horsepanna(?) i giärdet hwar som märkeskählet stannar, är nu i gårde hoos Anders Person i Wahlby på frälsegodzet.
Nils Tuedsson om 64 åhr eftter föregången förmahning bekiände uthan edh att han i 26 åhr bodde på Jöns Håkonsons bruk, då plögde han hööland och brukade till eng den grund som Hans Matzon nu cronohemmanet will sig tillägna, och kom Jöns Håkansson till samme hemman för 17 åhr sedan, och ingen talte derpå sedan den tidhen. Rätten tillfrågade Swen Andersson om han kan minnas när Crono bruket blef öde? R:t dhet skedde 1655 i Pestetijden då folket bortdödde och war Lorentz Witting den förste som fick grunden i bruk och då skrifningen stod på Söfdeborgh A:o 1681, så fick Hr Gisler grunden. Nills Tuedsson bekiände sammaledez som Swen Andersson att Lorentz Witting war den förste som eftter pesten fick Crono grunden i bruk, och stadde den sedan till Ingeman Olsson, eftter honom fick Hr Gisler dhen i bruk. Swen Andersson bejakade dhet samma att Ingeman Olsson hade grunden eftter Witting och Hr Gisler sedan.
Resolutio
Rätten finner skiähligt Crono Befallningzmannens påstående att bijfalla, såsom enligt medh lag och förordningar, så och att derom kan gå behörig notification till Gouvernamentet.
Nämns här:
Ingelstads häradsrätt AIa:19 (1726-1726) Bild 63 / sid 120 (AID: v97844.b63.s120, NAD: SE/LLA/10032)
- Sources
- 1. www.osterlen.com/slaktforskning