den 2 Now 1758

S:d: hade Inspect: och Ländsm:
Wählacht: Carl Ingelsten instämt
Bonden Lars Hansson i Tiustorp
för thet han om en afton
tagit honung ur en kupa
Pär Påskason ibm tillhörig.
Landsm: närwa-
rande men för Lars Hans:
som är siuk Lars [sic!] Måns:
i Ingelstad.
Ländsm: giorde öfer
målet den berättelse att
Lars Hanssons broder Petter
och Bonden Pär Påskason
hafwer tillsammans Bj
på ett läije, hwarest
Lars Hansson som af Kräftan
så Siuk är att han inte kan
sig infinna fått låf af
sin broder taga någon ho-
nung uti den thes kupa,
men som han wilse
tagit och öpnat Pär På-
skasons har Ländsmannen
målet icke kunnat an-
nat än instämma.
Hans Måns: tilspordes
om sammanhanget så-
dant är som nu förangif-
wit blifvit, hwartill
S[vara]des. säg ock kan des
Son siälf så mycket ???-
?? infinna som
Kräftan så illa honom
i ansicktet hanterat
så att ogonen sant äro
utfalna.

Widare war wid
målet icke att infinna
hwarför Tings R: stan-
nade.

Utslag

Ehuru wäl Insp: och Crono-
Ländsm wälachad Carl Ingelsten in-
stämt Bonden Lars Hanson
i Tiustorp som skulle
han Pär Påskasons ther-
städes Bjkupa öpnat
och någon honung ther utij tagit;
dock likiwäl och som thet
befunnas att Lars Hansons
Broder Petter på en och
annan Bjbänk haft
Bj och Bijen icke åtskilda
samt Lars Hanson haft af
sin Broder låf honom honning
af des kupa taga #thet theras fader nu godwilligt tilståt, alltså
synes som han ur Bjku-
pan wisst tagit, hwaru
Pär Påskas icke häller giör
någon talan, och icke
någon [...] vart med Lars
Hansson annat än hwad är-
ligt och gåt är är blir
således äfwen kiäro
målet befriad i synner-
het som Lars Hansson skall på g: Kräftan
wara i ansigtet upäten at ögon-
en äro sandt utfalna och han på
Synen aldeles felar.

Lars Hansson (1725 - 1759)