Knut Andersson
(mm mf ff ff fm f) Was about 76 years old.
Born | about 1664 1) | |
Dead | 28 Jun 1740 Tommarp nr 2, Tommarp, Östra Tommarp (L)1) | 1740 Knut Anders af Tommarp död d 28 Juni 76 åhr gl |
- Children
- Anna Knutsdotter (1698 - 1741)
Married | between 1705 and 1709 2) 3) |
Järrestad 1700vt
Än handelsmannen Jöns Bååth instämbdt Knuth Anderss. i Tommerop för 1 D:r smt och 2 tunnor korn, som han medh expenser söker. Knuth Anderss. mötte til wedermähle och förklarade dhet hans hustru då hon war enkia hade fådt een fierding sill a 11 mk smt och andre små wahror för 1 D:r. Fullmächtigen besannade dhet hon sådanne wahror fådt, men at för dhen fiärding sill skulle betahlas 2 tunnor korn in natura fast dhet då icke wahr så dyrt som nu. Knuth Anderss. mehnte eij kunna förpliktes till dhenne höge markegången hälst sillen war för dyr sökt.
Resolutio
Såsom swaranden fast han så wijda disputerar skullden att han i stället för 2 tunnor korn som nu i natura kräfwes allenast undfådt een fiärding sill för 11 mk smt icke kan neeka sig i alles wara skylldig til Jöns Bååth tree D:r 3 mk, Alltså förplicktas han bemelte 3 D:r 24 öre smt, iempte 28 öre smt Expenser til handelsmannen Jöns Båth at betahla eller lijde derföre execution.
Järrestad 1700ht
Än [Boo Mattzon] stämbt Knuth Anderss. i Tommerop för 6 mk smt. Knuth Anderss. war icke tilstädes uthan som han icke låtit lagl: stämma, ty åligger Boo nästa ting honom lagligen att Citera och saken uthföra.
Järrestad 1704ht
Sambtlige Bymännen i Wranerup låtet instämma åldermännen Sören Person, Nils Tolason, Knut Anderson, Mårten Andersons enkia, Håkan Anderson och Oluf Jönson den södre i Tommerup för åkerskadan Tommerups Boskap giort på Wranerup så(?) förmedelst swarandernes gärden olagligen waret hålden. På Wrannerup Bymäns wägnar war tillstädes åldermännen Per Nillson, Per Boson, Truls Larson och nämbdeman Bengt Månson klagandes at de instämbde männens giärden woro helt oförswarlige, ginge så Wranerup Bymän till Tommerup och beswärade sig der öfwer, då bad nämdemannen Mårten Nillson, åldermannen i Byen at låta Wranerupperne få pant af dem, som ägde de olaglige Giärden, men åldermannen nekade, och gick in och slog dörren efter sig, då nöddes Wranerupperne at taga utanbys män at syna Giärden som woro Nämbdemännen Anders Kock och Per Jacobson i Tågerup, hwilka dem synat och begära at måtte uthsäija huruledez de dem befunnet. Sedan Anders Kock och Per Jacobson aflagt wittnes eden, berättade de, at de oppå Wraneruppernes begäran, komme at syna Giärden, wistes dhem så af Wranerupperne, Gate Giärdet, Ett sten giärde, som kunde wara 2 fambnar på hwartera i Byn, samma Giärdet war heelt olagat med swijne wäg öfwer, stenen bor.de(?) wijd ned fallen men eij oplagt, der ifrån ginge de till wånge led, och uthgrafwerne, hwarest Rijssgierde stod, det samme war hel odugligt at det intet kunde hägna ute en kalf, hwilket war Knut Andersons, som kunde wara fyra fambner långt, så war åter et lagligt Giärde, som hörde Mårten Anders enkia tills näst intill war Håkan Anders Giärde, som war Rijs giärde och heelt olagligt der intill war et långt strek blandet med Tommeruperne och Wraneruppernes, som war lagligt, tog så et steengiärde, som war olagligt, och hörde Sören Person till, det kunde åldermannen stå och skrefwa öfwer, der ifrån sträckte sig et långt stycke till siö rennan, det war lagligt, tog så et Rijs gärde wed, som war ned trampet af boskap, doch war oprest men intet fäst, utan kom då Swen Pers poijke, me d ett fambn Rijs och skulle laga det, tog så Nills Tolasons stycke wed, som war sten gierde, men och så ofärdigt; intill honom tog Knut Andersons wed, af Rijs som och war olagligt, åter et Rijs Gärde, Mårten Anders enkias som war olagl., så åter et olagligt Rijs gärde, Håkan Andersons, war så ett långt stycke åter gott och lagligt intill de kommo till fehlas beken, då war Mårten Anders enkas sten gärde aldeles odugligt, at fäh drifwet deröfwer. Tommerupperne swarade at Wraneruppernes egen boskap gåt på deras egne giärden och giort dem skada och sade Nills Tolason at han halp Bengt Månsons hustru köra uth Wranerups egen boskap, och der iblant Bengt Månsons egne swijn, som wore inkombne öfwer et stort steen gierde på fehlas beken som hörde Anders Swenson i Tommerup till och då boskapen war uthkiörd, rende fåhren steen gierdet neder på Per Bosons stycke, som war Wranerups egne fåhr, och ropte Bengt Månsons hustru, mycket på fåhreherden, men förnam ingen. Bengt Månson swarade her till at det war sant det Nills Tolason, help hans hustru köra uth boskapen som war af begge bys fåhr hwilke ginge uth wed fehlas beken, och bad hans hustru honom lägga på giärden det han intet wille, och som hon honom mycket bad, lade han op någre steenar men intet alla, som skedde straxt om middagstijd mot qwällen då kom heela Tommerups Boskap på samma ställe, och fohr in i säden, och giorde Bengt Månson så stor skada at han den intet i många åhr så stor haft, och gick hyren samma gång i Måse korken(?) och körde Bengt Månson och en annan lijten poijk boskapen uth. Tommerupperne inwände at Wraneruppernes Boskap waret de förste som giort skaden på Giärden; hwartill waret Orsak at de haft så dåhlig herde som hålt dem på skarpe fähladen, hwaraf de sökte på Giärden. Syninsmännerne berättade elliest, om åkerskadan såledz, at 3 tunner Råg land af fähnaden war neder trampat, som hade stådt skön Råg, så at de måtet strö sädet, som är 4 Tun:r Råg waret giort skada. Wraneruperne klagade at Tommerupperne wore så mothsträfwige, at de intet wille laga gärdet, utan gak boskapen sedan in och åto op alt sammans som de eij låtet syna, men aldrig fåt noget gagn deraf och sade Bengt Månson det han elliest fåt wähl et half pund Råg mehr. Sedan klagade wijdare at Tommerup boskap gåt oppå Wranerups giärde med kooswägen och giorde jämwähl skada, medan der war någre Oxar som intet achtade gärdet huru gott det wahr.
Resolutio
Såsom swaranderne icke hafwa kunna Neka at nu Wranerup bymän, waret hos dem och talt på Tommerups olagliga Giärden, samt af åldermännen efter plog såd, sodant weder mäles Pant, men den eij fåt, utan käranderne blifwet förorsakade genom utan bys män at låta syna Giärden, hwilke syningsmännen för Rätten deras syn edeligen uthsagt at de befunnet Swen Persons, Nills Tolasons, Knut Andersons, Mårten Anders enkias och Håkan Anderssons giärden icke wara swars gode, utan heelt ogilde, så at sedermera Wranerupperne, för de olaglige Gärden skall lijdet åkerskada på deras säd, som synings männerne mähtet till 3 tun:r Råg; Altså pröfwar Rätten i förmågo af det 8 och 9 Cap: Byggningb. L: L: at Sören Persson, Nills Tolason, Knut Anderson, Håkan Anderson, och Mårten Anders enkia, bör wara lijka delachtige at betala till käranderne de 3 tunner Råg, anten i skappan, eller des wärde den nu giäller jämbte expenser 2 D.r smt och des utan hwartera at böta 3 D:r smt blifwandes södre Oluf Jonson befrijat emädan synings männerne hans Giärde icke för olagligt opfört.
Järrestad 1704ht
Enkian Maria sahl. Mattz Holgers i Cimbrishambn låtet stämma Knut Anderson i Tommerup för 6 D:r 8 öre smt skuldfodran. Stämbningen inlefwererades med berättelse at saken war förlijkt.
Järrestad 1708st
Uppå Lieutnanskan Fru Anna Manfeltz anhållan, det wid Tingz Rätten måtte blifwa undersökt om fölliande Bönder som till dess Rusthåldz ränta anslagne äro Nembl: N: 3 Tomarp Knut Anderss:n N:o 5 ibidem Nills Tolasson, N:o 12 Olof Jonssons och N:o 27 Hans Swenssons tillstånd och förmögenheet, emedan de äro på rusthåldz räntan henne tillsammans skyldige 85 D:r smt, förestältes och efter frågades hoos nämbden och närwarande allmoge att gifwa wed handen om deras förmögenheet. Hwarpå alle eenhälligen berättade det Nills Tolasson för några dagar sedan låtit sig wärfwa, men de andre wid bruket och gårdarne qwarsittiande uti stor armod, så att de till räntornes uthbetahlande intet haf:a något att tillgå allenast några älendiga ök och dragare, hwilka der de skulle blifwa ifrån dem tagne Gårdarne då aldeles måtte blifwa öde liggiande.
Mtl 1711
Knut Andersson och hustru
Än handelsmannen Jöns Bååth instämbdt Knuth Anderss. i Tommerop för 1 D:r smt och 2 tunnor korn, som han medh expenser söker. Knuth Anderss. mötte til wedermähle och förklarade dhet hans hustru då hon war enkia hade fådt een fierding sill a 11 mk smt och andre små wahror för 1 D:r. Fullmächtigen besannade dhet hon sådanne wahror fådt, men at för dhen fiärding sill skulle betahlas 2 tunnor korn in natura fast dhet då icke wahr så dyrt som nu. Knuth Anderss. mehnte eij kunna förpliktes till dhenne höge markegången hälst sillen war för dyr sökt.
Resolutio
Såsom swaranden fast han så wijda disputerar skullden att han i stället för 2 tunnor korn som nu i natura kräfwes allenast undfådt een fiärding sill för 11 mk smt icke kan neeka sig i alles wara skylldig til Jöns Bååth tree D:r 3 mk, Alltså förplicktas han bemelte 3 D:r 24 öre smt, iempte 28 öre smt Expenser til handelsmannen Jöns Båth at betahla eller lijde derföre execution.
Järrestad 1700ht
Än [Boo Mattzon] stämbt Knuth Anderss. i Tommerop för 6 mk smt. Knuth Anderss. war icke tilstädes uthan som han icke låtit lagl: stämma, ty åligger Boo nästa ting honom lagligen att Citera och saken uthföra.
Järrestad 1704ht
Sambtlige Bymännen i Wranerup låtet instämma åldermännen Sören Person, Nils Tolason, Knut Anderson, Mårten Andersons enkia, Håkan Anderson och Oluf Jönson den södre i Tommerup för åkerskadan Tommerups Boskap giort på Wranerup så(?) förmedelst swarandernes gärden olagligen waret hålden. På Wrannerup Bymäns wägnar war tillstädes åldermännen Per Nillson, Per Boson, Truls Larson och nämbdeman Bengt Månson klagandes at de instämbde männens giärden woro helt oförswarlige, ginge så Wranerup Bymän till Tommerup och beswärade sig der öfwer, då bad nämdemannen Mårten Nillson, åldermannen i Byen at låta Wranerupperne få pant af dem, som ägde de olaglige Giärden, men åldermannen nekade, och gick in och slog dörren efter sig, då nöddes Wranerupperne at taga utanbys män at syna Giärden som woro Nämbdemännen Anders Kock och Per Jacobson i Tågerup, hwilka dem synat och begära at måtte uthsäija huruledez de dem befunnet. Sedan Anders Kock och Per Jacobson aflagt wittnes eden, berättade de, at de oppå Wraneruppernes begäran, komme at syna Giärden, wistes dhem så af Wranerupperne, Gate Giärdet, Ett sten giärde, som kunde wara 2 fambnar på hwartera i Byn, samma Giärdet war heelt olagat med swijne wäg öfwer, stenen bor.de(?) wijd ned fallen men eij oplagt, der ifrån ginge de till wånge led, och uthgrafwerne, hwarest Rijssgierde stod, det samme war hel odugligt at det intet kunde hägna ute en kalf, hwilket war Knut Andersons, som kunde wara fyra fambner långt, så war åter et lagligt Giärde, som hörde Mårten Anders enkia tills näst intill war Håkan Anders Giärde, som war Rijs giärde och heelt olagligt der intill war et långt strek blandet med Tommeruperne och Wraneruppernes, som war lagligt, tog så et steengiärde, som war olagligt, och hörde Sören Person till, det kunde åldermannen stå och skrefwa öfwer, der ifrån sträckte sig et långt stycke till siö rennan, det war lagligt, tog så et Rijs gärde wed, som war ned trampet af boskap, doch war oprest men intet fäst, utan kom då Swen Pers poijke, me d ett fambn Rijs och skulle laga det, tog så Nills Tolasons stycke wed, som war sten gierde, men och så ofärdigt; intill honom tog Knut Andersons wed, af Rijs som och war olagligt, åter et Rijs Gärde, Mårten Anders enkias som war olagl., så åter et olagligt Rijs gärde, Håkan Andersons, war så ett långt stycke åter gott och lagligt intill de kommo till fehlas beken, då war Mårten Anders enkas sten gärde aldeles odugligt, at fäh drifwet deröfwer. Tommerupperne swarade at Wraneruppernes egen boskap gåt på deras egne giärden och giort dem skada och sade Nills Tolason at han halp Bengt Månsons hustru köra uth Wranerups egen boskap, och der iblant Bengt Månsons egne swijn, som wore inkombne öfwer et stort steen gierde på fehlas beken som hörde Anders Swenson i Tommerup till och då boskapen war uthkiörd, rende fåhren steen gierdet neder på Per Bosons stycke, som war Wranerups egne fåhr, och ropte Bengt Månsons hustru, mycket på fåhreherden, men förnam ingen. Bengt Månson swarade her till at det war sant det Nills Tolason, help hans hustru köra uth boskapen som war af begge bys fåhr hwilke ginge uth wed fehlas beken, och bad hans hustru honom lägga på giärden det han intet wille, och som hon honom mycket bad, lade han op någre steenar men intet alla, som skedde straxt om middagstijd mot qwällen då kom heela Tommerups Boskap på samma ställe, och fohr in i säden, och giorde Bengt Månson så stor skada at han den intet i många åhr så stor haft, och gick hyren samma gång i Måse korken(?) och körde Bengt Månson och en annan lijten poijk boskapen uth. Tommerupperne inwände at Wraneruppernes Boskap waret de förste som giort skaden på Giärden; hwartill waret Orsak at de haft så dåhlig herde som hålt dem på skarpe fähladen, hwaraf de sökte på Giärden. Syninsmännerne berättade elliest, om åkerskadan såledz, at 3 tunner Råg land af fähnaden war neder trampat, som hade stådt skön Råg, så at de måtet strö sädet, som är 4 Tun:r Råg waret giort skada. Wraneruperne klagade at Tommerupperne wore så mothsträfwige, at de intet wille laga gärdet, utan gak boskapen sedan in och åto op alt sammans som de eij låtet syna, men aldrig fåt noget gagn deraf och sade Bengt Månson det han elliest fåt wähl et half pund Råg mehr. Sedan klagade wijdare at Tommerup boskap gåt oppå Wranerups giärde med kooswägen och giorde jämwähl skada, medan der war någre Oxar som intet achtade gärdet huru gott det wahr.
Resolutio
Såsom swaranderne icke hafwa kunna Neka at nu Wranerup bymän, waret hos dem och talt på Tommerups olagliga Giärden, samt af åldermännen efter plog såd, sodant weder mäles Pant, men den eij fåt, utan käranderne blifwet förorsakade genom utan bys män at låta syna Giärden, hwilke syningsmännen för Rätten deras syn edeligen uthsagt at de befunnet Swen Persons, Nills Tolasons, Knut Andersons, Mårten Anders enkias och Håkan Anderssons giärden icke wara swars gode, utan heelt ogilde, så at sedermera Wranerupperne, för de olaglige Gärden skall lijdet åkerskada på deras säd, som synings männerne mähtet till 3 tun:r Råg; Altså pröfwar Rätten i förmågo af det 8 och 9 Cap: Byggningb. L: L: at Sören Persson, Nills Tolason, Knut Anderson, Håkan Anderson, och Mårten Anders enkia, bör wara lijka delachtige at betala till käranderne de 3 tunner Råg, anten i skappan, eller des wärde den nu giäller jämbte expenser 2 D.r smt och des utan hwartera at böta 3 D:r smt blifwandes södre Oluf Jonson befrijat emädan synings männerne hans Giärde icke för olagligt opfört.
Järrestad 1704ht
Enkian Maria sahl. Mattz Holgers i Cimbrishambn låtet stämma Knut Anderson i Tommerup för 6 D:r 8 öre smt skuldfodran. Stämbningen inlefwererades med berättelse at saken war förlijkt.
Järrestad 1708st
Uppå Lieutnanskan Fru Anna Manfeltz anhållan, det wid Tingz Rätten måtte blifwa undersökt om fölliande Bönder som till dess Rusthåldz ränta anslagne äro Nembl: N: 3 Tomarp Knut Anderss:n N:o 5 ibidem Nills Tolasson, N:o 12 Olof Jonssons och N:o 27 Hans Swenssons tillstånd och förmögenheet, emedan de äro på rusthåldz räntan henne tillsammans skyldige 85 D:r smt, förestältes och efter frågades hoos nämbden och närwarande allmoge att gifwa wed handen om deras förmögenheet. Hwarpå alle eenhälligen berättade det Nills Tolasson för några dagar sedan låtit sig wärfwa, men de andre wid bruket och gårdarne qwarsittiande uti stor armod, så att de till räntornes uthbetahlande intet haf:a något att tillgå allenast några älendiga ök och dragare, hwilka der de skulle blifwa ifrån dem tagne Gårdarne då aldeles måtte blifwa öde liggiande.
Mtl 1711
Knut Andersson och hustru
- Sources
- 1. Östra Tommarp CI:2 (1721-1779), sid 80
- 2. Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Malmöhus län, SE/RA/55203/55203.12/35 (1705), bildid: A0005484_00070
- 3. Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Malmöhus län, SE/RA/55203/55203.12/37 (1709:1), bildid: A0005486_00149