Joen Persson Pig

Father: Per Joensson Pigh

Syneprotokoll rörande ett flertal hemman 1702
4. Joen Pijck Dito åbor
Stadt af för detta Fuhlmächtigen
Simon Kulberg Ao 1691 d. 26 Jan:
för 2 D smt, den han effter
qvit:s d. 20 ibris 1691 Clarerat
Landgillet åkrl. Dito.


En länga i öster och wäster
9 wäggerum, stuga 2e Camrar


Ferstuga och Fähues, felas
6 st Stålpar i öre 1:16:-
18 wäggerum Fott å 8 4:16:-
4 biälcker å 16 öre 2:-:-
7 wäggerum Tack å 16 3:16:-


Anders Pijck ditå åbor, hwilcken
uptagit samma bohl på Frijhet,
som det öde warit och uthan städzmåhl, eftre för detta Fuhl-
mächtige Simon Kulbergz breff
dat. d. 26 Jan: 1691.
Landgillet är åkrl. Clarerat.
Stuga 2 Camrer, Farstuga och
Fähus, är 8 wäggerum,
behållit
Beggie har allenast en litten kålhage.


Källa: Krapperups godsarkiv CII:1 nr 2


Luggude häradsrätt (GHA) 1715-08-06 (Hans Arlocks avskrift)


Anno 1715 d:6 Augusti höltz
Extra ordinarie Ting uti
Möllehäsle med Luggude härad
af Häradshöfdingen Erik Chytraeus
Närwarande CronoBefallnings-
mannen Wälb:de Nils Lind
och fölljande Härads Nämbd.
Nills Olufsson i Ruåkra
Jöns Pålsson i Sweberg
Jöran Knutsson i Lydesta
Olle Tuasson i Sweberg.


Effter hans Excellences General
Lieutnantens och Gouverneurens
högwälborne herr Baron Jacob Buren-
skiölds bref af d: 9 Junij sistledne,
blef Ransakning anstält uti
Möllehäsle om något fynd uti
Silfwer, som 2ne barn skolle
funnit uti KullaBerg; Befallandes
högbemälte hans Excellence, att det
fundne Silfret måtte besiktigas
och uti Befallningsmannens sampt
alle wederbörandes närwaro ransakas
hwarest och uppå hwilckens grund
bemälte Silfwer funnit är, effter
såsom Inspectoren wälbetrodde Chris-
topher Meisner på Krapperups gods
skall tagit samma Silfwer i
förwar och will dess Herrskap detsamma
tillägna efter det skall wara funnit af
de underliggande Bönders barn på
frälse fäladsmarck.
Till ödmiukt föllje hwaraf, sedan
berörde personer tillijka med Inspec-
toren Meisner woro tillsammans
komne, giorde Inspectoren en
sådan berättelse att Walborgsmässo-
dagen i åhr har Bonden Jöns
Mauritsson på Mölle Leije och afl:ne
fiskarens Jon Pijks äncka Kirstina
kommit till honom och berättadt
att 2ne Barn, flickorne Anna och
Ingar Jonsdotter hade funnit något
gammalt Silfwer på fäladen,
hwilcket de hade med sig och be-
stod i fölljande, såsom de här an-
tecknas och Jnspectoren upgaf och
inför Rätten upwägdes, nembl:n
4 st ringar af wrijdit tråarbete så-
som hårwalckar wijd pass ett finger
tiocka och wäga ---- 20 log
1 dito smalare samman wrijden
och wäger 2: 11/2 [qwint] (arlock)
5 st stumpe kädjor tillsamman-
häftade med 5 st runde ringar
och ett ormehufwud på
ändan allt af Silfwer __ 6:3
---------
29 lod 1/2 q:
Desse förenämbde och upwijste
Silfwerstycken befinnes mycket
gamle och heelt swarte; Men dock
af godt Silfwer, såsom Gulldsme-
dens i Hellsingborg Hans Ekeströms
attest af d: 11 Maij sistledne be-
wittnar.
Till uplysning i Saaken före-
kallades först flickan Anna i tienst
hoos Jöns Mauritsson i Mölleläge;
Men weet intet sin faders nampn,
eij heller kunde hennes Maatfader
honom nämna, utan är hon på
trättonde åhret, och ännu eij
begådt H:s Nattward. Dock berättar
hon, att hon med den andra flickan
Ingar Jonsdotter ginge uti Kulla-
bergs hällar wallborgsmässo afton,
och sökte efter fåhr, och då de
kommo upp i berget wijd Mölleläge,
gå de efter hwarannan den andra
flickan förut, och denne efterlåth;
hängandes sig emellan en steen,
som war rämmad och fallen ifrån
bärget och deremellan blifwer hon warse
något ligga i ring såsom en orm, Hwar-
före hon rörde på detsamma med en
lijten Kiäpp hon hade i handen, och tog
hon tre ringar, och Ködjostyckonen upp.
Men den andra flickan 2 ringar,
och mera skolle de intet funnit.
Men då Rätten förestälte henne, att
det måtte hänga annorledes tillsam-
man, steg hon fram ock gaf ifrån
sig twå andra ringar, en stor flätad
såsom en hårwalk, den andra släät
med 7 st: små ringar på, och på
4 af dem är tunt och gammalt
mynt sammanbakladt som wäga
tillsamman 14 lod 3 [qvintier] qvintie? (Arlock)
, och utom detta skall hon
intet mera hittadt
Den mindre flickan Ingar före-
hades, som och i begynnelsen blef
wijd samma berättelse som Anna; Men
äntel:n går hon derifrån, och lägger
ifrån sig än en ring, som hon hade
i kiortelsäcken, och wäger 5 lod och
mera skall hon intet wetta af utan
skall hon bekänt, hwad hon weet.
Wijdare bekänner hon, att då hon
med Silfwer hemkommer till sin
Moder Kirstina Jon Pijks, och wijsar
henne detsamma, warandes och då
hennes Broder Båtsmannen Anders
Jonsson Pijk hemma; Men nu på
flottan, och då hon detta bekänner
för honom, går hon med honom dijt
till platzen, fölljande och Constap-
larne Anders Skogberg och Lars Gress
med som och nu äre Commenderade
på flottan; Men de föllgdes alle åth
till hällen, då de med händerne
drogo hällen ifrån berget och skolle
intet mera funnit än flickorne
hade förr hittadt och de nu uppgifwit.
Annas Maatfader Jöns Maurits-
son weet intet mera af detta än
hwad Anna sagt, och skall honom och
hans hustru Anna wara witterligit, det
flickan förhållit intill nu de 2
ringarne, som han wäll
wellat, det hon straxt och skulle up-
täcka; Men flickan har ändel:n
wellat dem behålla.
Han Jöns har och warit upp
till hällen, då Constaplarne och
Båtsman Pijk woro der för honom, och
bråto med händerne hällen ifrån, och
wille wäll hafwa honom till hielp;
Men han wille intet röra derwijd
eij heller lät han dem få sin järnstång
som de begärte, utan gick hem ifrån
dem, och såg intet, att de fingo nå-
got mera. Dennes hustru Anna
Tyasdotter tillstår, att hon wisste det
flickan Anna hade tagit 5 ringar
och kädjan. Men 2 ringar äre intill
denne Ransakningen dolgde i den
tancke, att de intet trodde, det så
hårdt skulle blifwa efterspordt.
Wijdare är dem intet bekant, derpå de
och willja aflägga deras Eed.
Flickan Ingars Moder hustru Kir-
stina Jon Pijks neekar eij att hennes
dotter kommit hem med 3 ringar,
och sagt hwarest hon dem fådt och
då begge Constaplarne med hennes
son det hörde, gå de med flickan
dijt tillbaka, som utwijste stället och
då de kommo hem hafwa de intet
neeka, det henne war bekant och
witterl:t det hennes dotter behållit een
ring in till nu, som hon tänkt behålla,
till dess det blefwe efterfrågat, och
mera skall hon eij wetta deraf.
Till efterrättelse antecknas, att ringar-
ne äre tillsamman 8 st och en kädja
af sådan beskaffenhet, såsom de tillförende
äre beskrefne, dem H:r Befallningsman
Lind emottog att öfwersändas till
Gouvernementet, och särskådas om der af
någre Antigwiteter finnas kunde, som
uti Kl. Maj:ts Antiqvitets Collegio
komma att förwaras.
Dereffter blef och orten besiktigad,
hwarest detta Silfret funnit är; för-
fogandes sig Häradshöfdingen med Nämbden
och INspectoren Meisner till Kulla Berg,
derest och begge flickorne, som silfret
funnit woro tillstädes, och hwar för sig
utwijste rummet, hwarutinnan de
öfwerens kommo, att det war upp i
berget straxt wijd Mölleläge, warandes
stället således beskaffadt, och ifrån
sielfwa Berget har en flijsa af 2
Karlars börda warit frånfallen
så widt ofwantill att man kunnat
knapt hänga sig emellan och skall
på hårda steenbotn der flijsan stod,
detta gods legat. Men sedan hafwa
Constaplarne med händerne dragit
flijsan ifrån, så att den nu alldeles
nederligger med en hoop små steen
rundt omkring. Men synes intet tekn,
att kunna igenom arbetande i berget
finna flere rum derest något slijkt
gods wore förwaret.
Dernäst eftrefrågades och så
hwad marck detta Silfret funnit är,
och befants att det är en fälladsmarck,
hwarutinnan så wäll Crono- som frälse-
hemman hafwa deel och klöfgång:
af Crono är No 51/2 hemman i Mölle-
häsle, No 1 1/8 hem. Bökebole, förutan
Kullagården, som och förmenes der
hafwa mulbete. Men af frälse under
Krapperup stöta här tillsamman 4
hemman i Möllehäsle 1 hem: Wattu-
möllegården, 1 hem:n i Göllerö, 1 hem:
i Bärekull, 5 hemman i Birkered,
2 hemman i Hindelstorp, 1 hem
i Haga förutan Krapperup By och
Mölle fiskeläge. J förmågo hwaraf
Inspectoren Meisner förbehåller H:r
Possessoren af Krapperup dess rätt till
det fundna Silfret wara så mycket,
störe, som fäladsmarcken till största
delen hörer under frlserättigheet.
Men H:r Befallningsman Lind påstår
efter Kl: Maj:tz Placat af d: 5 Julij
1684 om Hittemynt och fynd Cronans
deel alldeles oafkortadt; Hwarwid
och de, som Silfret hittadt påminna,
att den deel som Lagen dem tillägger,
må dem eij betagna blifwa.
Härads Rätten eftersporde wäll
om någon kunde gifwa anled-
ning, att något mera Silfwer
wijd detta tillfälle skall wara funnit,
än hwad de nu angifwit. Men som
ingen kunde gifwa någon wijdare
uplysning derom, och flickorne, som
godset hittadt jempte deras för-
älldrar och Maatfader wilja med
Ed fästa, att ingenting deraf är
fördolgt och förhållit. Så finner
Rätten, att med detta fynd bör
lijkmätigt högtberörde kl: Förord-
ning förfaras och Lag:n uplysas,
sampt der effter Natt och åhr stå
ägeren tillhanda. Jmedler tijd
blifwer det till Gouvernementet
igenom H:r Befallningsman in-
sändt att skärskådas om något
deraf skullef innas wärdt att
räknas ibland Antiqviteterne, som
uti kl. Antiqvitets Collegio kunna
att förwaras. Actum ut Supra


Således wara ransakat under-
sökt och dömdt öfwer de wijd
detta åhret hålldne sommarting
med allmogen af Luggude härad
förekomne och uptagne måhl och
ärende, det blifwa betygat och
werificerat med häradsSigillets
försegling samt häradshöfdingens
underskrifft. ut supra
Uppå TingsRättens wägnar
E Chytraeus




Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Malmöhus län (M) EVIIAABB:144 (1715-1715) Bild 2360 / sid 461 (AID: v331182.b2360.s461, NAD: SE/VALA/0382503)