Hjalmar Emanuel Idefors

Hjalmar E Ideforss


Född:1891-01-30 ¿ Eslövs församling, Skåne län (i Västra Sallerup)
Död:1956-02-15 ¿ Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län


Gymnasielärare, Kommunalpolitiker, Filolog


Band 19 (1971-1973), sida 747
Meriter
Ideforss, Hjalmar Emanuel, f 30 jan 1891 i V Sallerup, Malm, d 15 febr 1956 i Gbg, Domk. Föräldrar: snickarmästaren Johan Jönsson o Ida Matilda Johansson. Studentex i Lund vt 10, inskr vid LU ht 10, FK där 31 maj 11, FM där 29 maj 14, vikariat o extralärartjänster 15¿17, eo lektor vid folkskolesem i Lund läsåret 19¿20, adj i modersmålet o tyska vid Malmö hal för gossar ht 20 (utn 2 juli 20) ¿ vt 29, FL vid LU 1 nov 24, disp 21 febr 28, doc i sv språket 27 mars 28, FD 31 maj 28, lektor i modersmålet o tyska vid Gbgs h latinlärov ht 29 (utn 29 okt 28)¿vt 31, rektor vid lärov i Borås ht 31 (utn 8 maj 31)¿vt 38, led av stadsfullm där 36¿38, tf undervisn:-råd 1 okt 37¿30 juni 38, 1 aug¿31 dec 39 o somrarna 39¿45, rektor vid h a l i Majorna, Gbg, från vt 39 (utn 22 sept 38).


G 19 aug 19 i Falkenberg m Hedvig Amalia Margareta Hallberg, f 29 april 93 i Morup, Hall, d 3 mars 70 i Gbg, Domk, dtr till godsägare Johan Bernhard Algot H o Hedvig Charlotta Löndahl.


Biografi
Hjalmar I:s vetenskapliga studier var avsedda att behandla samtliga interjektionella grupper i sv språket, men i sin grundläggande doktorsavhandling De primära interjektionerna i nysvenskan begränsade han sig till att ge en historik och analys av de båda typer av primära interjektioner, vilka framför allt är antingen känslobetonade som t ex hm och usch eller viljebetonade som t ex skrämord och kommandoord. För de förra föreslog han termen impulsioner och för de senare imperationer. Eftersom interjektionerna är språkliga affektuttryck och han betraktade språket som ett medel att uttrycka psykiska företeelser, såg han analysen av interjektionerna som ett centralt ämne. Senare anknöt han därtill i bl a uppsatsen I språkets utmärker, som belyser affekternas inflytande på artikulationsorganen och den mimiska apparaten, och i den bredare studien De primära lockorden i svenskan, där de i gruppen imperationer ingående lockorden för första gången blir analyserade.


Som modersmålslärare intog I en framskjuten plats. Hans instruktiva lärobok Vårt modersmåls liv och utveckling utgavs i flera upplagor, och han uttalade sig bl a i rättskrivningsfrågan, där han förordade endast försiktiga stavningsreformer. Han var mångårig styrelseledamot i Modersmålslärarnas förening och gjorde särskilt som ordf i dess ortsförening i Gbg viktiga insatser för en förbättrad undervisning i modersmålet. Den organisatoriska talang som han där utvecklade kom framför allt till sin rätt under hans krävande och betydelsefulla arbete vid uppbyggandet av det nya gymnasiet i Majorna, vars förste rektor han var. Som rektor utstrålade I pondus och var både populär och allmänt respekterad, även på grund av sina vida intressen på olika samhällsområden utanför skolans värld. Han tog med konservativa utgångspunkter verksam del i kommunala angelägenheter och innehade olika uppdrag i Malmö och Borås.


Författare
Ragnar Amenius


Källa: Hjalmar E Ideforss, sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14069, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2016-04-05.