Hans Henrik Salling
Kyrkoherde i Hög och Kävlinge 1777-178. Was 48 years old.
Father: Kristian Salling (1691 - 1768)
Mother: Catharina Hising (~1694 - 1764)
Born | 13 Apr 1735 Trelleborg (M)1) | 1735 d: 13. Aprill föddes, d: 14. döptes Commisarien Christian Sallingz och Catharina Hising sohn kallades Hans Hindrich. Sophia [..] H:r Hansen bar. Test Ryttmästare Skoug, h Raffenius kyrkoherdens hustru, Ingebor Munckeskog. |
Dead | 29 Jun 1783 Hög (M)2) | 1783 d. 29 ejusdem [Junü] kl: 2 om morgonen afsomnade församlingens kyrkoherde h: Magister Hans Hinric Salling, född uti Trelleborg 1735 d 24 aprilis; Prästwigd 1760 d 6 Decemb och undfick Magister=krantsen 1768 wid Jubel=festen blef Pastor designatus 1777 d 7 Januarü; emottog Lägenheten 1778 wid Walborgmässo tiden; dog af Hectique feber och jordfästades d 19 Julü utaf kyrko. h. magister Hofwerberg. |
CE:s försl. 1776 8/5: 1) km. C. Thulin, 2) km. D. Textorius, 3) domkyrkokm. H.H.S. Val 1777 5/1: 1) 0, 2) 7 1/16, 3) 12 11/16, CE:s fullm. s.å. sedan laga tid förflutit: 3).
H.H.S. var f. i Trelleborg 1735 13/4, son av hovrättskommisarien Christian S. och Catharina Hising; student 1749 7/9 (Sk. nat. 2/9), tillhörde akademiska kapellet, disp. pro ex. 1760 31/3 ("De caussa caloris thermarum", pres. G. Harmens), efter kallelse av kh. J. Agrell i Hyby prv. till dennes medhj. s.å. 6/9m fil mag. "gratia speciali" vid jubileumspromotionen 1768 28/6, km. vid Lunds domkyrkoförs. 1769 5/4, respondens vid prm. 1774, fick 1775 24/2 genom k. reskript tillstånd att låta höra sig som 4:e provpred. i Nöbbelöv & S. och erhöll vid val s.å. 30/4 förs:s enhälliga kallelse men förbigicks vid utnämningen, e.o.reg.-pred., kh. i H. & K. 1777, tilltr. 1779 1/5, inst. s.å. 4/7; död og. i H. 1783 29/6. boupt. Harjager s.å 21/7 (tillg. 1,398:--, sk. 735:--).
"H.H.S. var en snäll men mycket sjuklig man", skriver Elmgren.
Han var också mycket uppskattad på olika håll. Vid uppgörandet av försl. till H. & K. blev biskop Engeström, som hade en annan kandidat, överröstad av de 4 övriga konsistoriales, vilka alla lovordade H.H.S:s "uppbyggliga ämbetsgåvor, lärdom och skicklighet i det dryga arbetet vid domkyrkan", och när han 1778 1/3 hållit sin avskedspredikan i domkyrkan, talas det i LW om att det skedde "med Des wanliga wältalighet och ogemena ämbetsgåfwor, som gjordt honom så älskad under Des ämbetstid, som hädanefter saknad". I H. råkade han emellertid efter några år i en häftig konflikt med sina sockenmän, emedan han påstods med alltför stor stränghet ha utkrävt sin tionde, bl.a. av ärter. Sedan sockenmännen av Kon. bef. ålagts att utgöra även sådan tionde, besvärade de sig i hovrätten, där de i en frän, av språkmästaren J.H. Denell i Lund koncipierad klagoskrift anförde, att de "så mycket mindre vilja bestrida Herr Kyrkoherden dess nitiska och välmenta pretention att räkna säden på marken, som honom därigenom skulle betagas det glada tillfället att ytterligare ådagalägga sitt mot deras ära och givmildhet fattade misstroende; dock önska de, att Herr Kyrkoherden icke, som förut skett, företager sädens räknande på åkern under allmänna gudstjänsten el. på sön- och högtidsdagar, i sht de dagar då de begått den högvärdiga nattvarden". Med anledning av dessa för H.H.S. kränkande uttalanden instämde han dem för hdsrätten, vilken emellertid under ordf.-skap av den som prästhatare kände lagman C. Hadders 1783 1/12, några mån. efter H.H.S:s död, befriade dem från ansvar, med den motiveringen att "ehuruväl framlidne kh. Salling såsom den där särdeles vad själavården beträffar, visat en berömvärd nit uti sin förs. gjort sig förtjänt av den aktning, som bör åtfölja en välsinnad och renlärig prästman, kan dock dess förhållande, då han enl. vittnens berättelse med häftighet utgravt tionden i kyrkan och tillika en söndag innan sabbaten tilländalupit företagit sig att räkna sädesnekarna på nämndemannen Anders Christenssons åkerskiften, icke gillas". H.H.S:s död skall enl. biskop Faxes berättelse ha påskyndats av en händelse, som inträffade under ett hans besök hos grannen, prosten N. Sjöberg i Södervidinge. H.H.S. vaknade där om natten av ett klagande läte, som tycktes komma från kakelugnen. Han trodde att ett spöke uppgav jämmerskriet och skyndade i största hast halvklädd för att söka hjälp. Ljudet befanns sederm. ha härrört från en katt, som fallit ner i skorstenen och stektes på det upphettade kakelugnsspjället. Fasan och förkylningen ådrogo mellertid H.H.S. en febersjukdom, som ändade hans liv.
Vid H.H.S:s begravning hade hans vän, dåv. kh. i Hyby Frosten Svanander, skrivit ett kväde, där det heter:
Åt Dig, min Salling, och åt sanning
Jag några rader skyldig Är.
Men ovän spara ditt besvär:
Du finner här ej minsta blanning
af fint förtal, af sött förgift.
Jag Pastor Sallings minne ristar:
Utplåne det den hand som dristar:
Oväldug läse denna skrift:
En man med mycken sinnes styrcka,
En Christen med en renad själ,
Som tänckte högt och tänckte väl:
En präst, som gagnat Christi kyrcka,
Som fri från fläck, men ej från fel,
Hos ärans folk all agtning njutit:
Dess stoft en kista inneslutit:
En himmel själen fått till del.
Via Markus Gunshaga:
Consistorii ecclesiastici protokoll 1777 25/6, ¿. 9, Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:55, s. 360.
"Uti ingifwet Memorial anhåller Kyrckoherden Magister Hans Henric Salling at på tre månaders tid, räknadt ifrån instundande Julii månads början, få wara ledig ifrån tjenstgiörande, och resa till Stockholm, att besöka sina därstädes boende Syskon och anförwanter. Res: Till Kyrckoherdens Magister Hans Henric Sallings giorde ansökning at, på tre månaders tid räknat, ifrån instundande Julii månads början få wara ledig ifrån tjänstgiörande, och resa till Stockholm, at besöka sin därstädes Boende Syskon och anförwanter finner Consistorium billigt, at samtycka; hwilcket genom utdrafg af Protocoller bemelte Kyrckoherde till efetrrättelse meddelas".
H.H.S. var f. i Trelleborg 1735 13/4, son av hovrättskommisarien Christian S. och Catharina Hising; student 1749 7/9 (Sk. nat. 2/9), tillhörde akademiska kapellet, disp. pro ex. 1760 31/3 ("De caussa caloris thermarum", pres. G. Harmens), efter kallelse av kh. J. Agrell i Hyby prv. till dennes medhj. s.å. 6/9m fil mag. "gratia speciali" vid jubileumspromotionen 1768 28/6, km. vid Lunds domkyrkoförs. 1769 5/4, respondens vid prm. 1774, fick 1775 24/2 genom k. reskript tillstånd att låta höra sig som 4:e provpred. i Nöbbelöv & S. och erhöll vid val s.å. 30/4 förs:s enhälliga kallelse men förbigicks vid utnämningen, e.o.reg.-pred., kh. i H. & K. 1777, tilltr. 1779 1/5, inst. s.å. 4/7; död og. i H. 1783 29/6. boupt. Harjager s.å 21/7 (tillg. 1,398:--, sk. 735:--).
"H.H.S. var en snäll men mycket sjuklig man", skriver Elmgren.
Han var också mycket uppskattad på olika håll. Vid uppgörandet av försl. till H. & K. blev biskop Engeström, som hade en annan kandidat, överröstad av de 4 övriga konsistoriales, vilka alla lovordade H.H.S:s "uppbyggliga ämbetsgåvor, lärdom och skicklighet i det dryga arbetet vid domkyrkan", och när han 1778 1/3 hållit sin avskedspredikan i domkyrkan, talas det i LW om att det skedde "med Des wanliga wältalighet och ogemena ämbetsgåfwor, som gjordt honom så älskad under Des ämbetstid, som hädanefter saknad". I H. råkade han emellertid efter några år i en häftig konflikt med sina sockenmän, emedan han påstods med alltför stor stränghet ha utkrävt sin tionde, bl.a. av ärter. Sedan sockenmännen av Kon. bef. ålagts att utgöra även sådan tionde, besvärade de sig i hovrätten, där de i en frän, av språkmästaren J.H. Denell i Lund koncipierad klagoskrift anförde, att de "så mycket mindre vilja bestrida Herr Kyrkoherden dess nitiska och välmenta pretention att räkna säden på marken, som honom därigenom skulle betagas det glada tillfället att ytterligare ådagalägga sitt mot deras ära och givmildhet fattade misstroende; dock önska de, att Herr Kyrkoherden icke, som förut skett, företager sädens räknande på åkern under allmänna gudstjänsten el. på sön- och högtidsdagar, i sht de dagar då de begått den högvärdiga nattvarden". Med anledning av dessa för H.H.S. kränkande uttalanden instämde han dem för hdsrätten, vilken emellertid under ordf.-skap av den som prästhatare kände lagman C. Hadders 1783 1/12, några mån. efter H.H.S:s död, befriade dem från ansvar, med den motiveringen att "ehuruväl framlidne kh. Salling såsom den där särdeles vad själavården beträffar, visat en berömvärd nit uti sin förs. gjort sig förtjänt av den aktning, som bör åtfölja en välsinnad och renlärig prästman, kan dock dess förhållande, då han enl. vittnens berättelse med häftighet utgravt tionden i kyrkan och tillika en söndag innan sabbaten tilländalupit företagit sig att räkna sädesnekarna på nämndemannen Anders Christenssons åkerskiften, icke gillas". H.H.S:s död skall enl. biskop Faxes berättelse ha påskyndats av en händelse, som inträffade under ett hans besök hos grannen, prosten N. Sjöberg i Södervidinge. H.H.S. vaknade där om natten av ett klagande läte, som tycktes komma från kakelugnen. Han trodde att ett spöke uppgav jämmerskriet och skyndade i största hast halvklädd för att söka hjälp. Ljudet befanns sederm. ha härrört från en katt, som fallit ner i skorstenen och stektes på det upphettade kakelugnsspjället. Fasan och förkylningen ådrogo mellertid H.H.S. en febersjukdom, som ändade hans liv.
Vid H.H.S:s begravning hade hans vän, dåv. kh. i Hyby Frosten Svanander, skrivit ett kväde, där det heter:
Åt Dig, min Salling, och åt sanning
Jag några rader skyldig Är.
Men ovän spara ditt besvär:
Du finner här ej minsta blanning
af fint förtal, af sött förgift.
Jag Pastor Sallings minne ristar:
Utplåne det den hand som dristar:
Oväldug läse denna skrift:
En man med mycken sinnes styrcka,
En Christen med en renad själ,
Som tänckte högt och tänckte väl:
En präst, som gagnat Christi kyrcka,
Som fri från fläck, men ej från fel,
Hos ärans folk all agtning njutit:
Dess stoft en kista inneslutit:
En himmel själen fått till del.
Via Markus Gunshaga:
Consistorii ecclesiastici protokoll 1777 25/6, ¿. 9, Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:55, s. 360.
"Uti ingifwet Memorial anhåller Kyrckoherden Magister Hans Henric Salling at på tre månaders tid, räknadt ifrån instundande Julii månads början, få wara ledig ifrån tjenstgiörande, och resa till Stockholm, att besöka sina därstädes boende Syskon och anförwanter. Res: Till Kyrckoherdens Magister Hans Henric Sallings giorde ansökning at, på tre månaders tid räknat, ifrån instundande Julii månads början få wara ledig ifrån tjänstgiörande, och resa till Stockholm, at besöka sin därstädes Boende Syskon och anförwanter finner Consistorium billigt, at samtycka; hwilcket genom utdrafg af Protocoller bemelte Kyrckoherde till efetrrättelse meddelas".
- Sources
- 1. Trelleborg CI:1 (1688-1735), Bild 67 / sid 77 (AID: v112764.b67.s77, NAD: SE/LLA/13416)
- 2. Hög C:2 (1734-1831), Bild 111 / sid 251 (AID: v110569.b111.s251, NAD: SE/LLA/13175)