Gunnar Sönesson
Känd 1652 i Södra Häljaröd, Välinge (M).
Father: Söne Gunnarsson
Mother: unknown
| Dead | about 1674 Södra Häljaröd, Välinge (M)1) |
Vegeholms birketing (GHA) 1681-08-15
Niels Lauridtzen i Söndre Helleredh bewijste med kaldsmend Hans Bentzen i Wdwehlinge och Thue
Nielßen i Hellerödh, dhe hwmblade efter lougen at hafwa steffnt Sönne Gunnarsen J
Tanga til 1 ting at mödhe och sware til hwad iag kand hafwe honnom til at tala, och att
höre på widne; Jtem indstefnt Thue Thuesen i Vthwellinge, Pohl Trölsen i Nörre
Hellered, och Lauridtz Lauridtzen i Söndre Hellerödh til 1 ting at bestaa deris sandhed.
Efftersom mig i U:freds tiden er fra hände kommen et kiöpebref, som ieg hafde bekom-
met af Sönne Gunnersen, som lydde på nogen Jordh och Eyendom, saa lydendis: Kien-
dis Jeg mig Sönne Gundersen i Sönder Hellerödh, at Jag hafwer soldt och afhendt af
den Jordh och Eyedom, som ieg er arfweligen tilfalden i den fierde part i Söndre Helleröd
Skattegård effter min Sl: fader Gunner Sönnesen, fra mig och min hustru och
begge voris arffwinger, och til Niels Lauditzen och hans hustru Else Thuesdatter och
begge deris arfwinger, En ager, som kaldis byetofften, som er To skepp:r Jord och ett
fierdingkar, och et stycke Engh, som akldis Grelßskifftet, som er 3 laß Eng, och
skal Niels Lauridtzen samme for:e Eyendom Nyde, bruge och beholde till Ewige Eye,
at så af mig Uryggelige holdis skall, hafwer ieg dette min Sedwanlige Signet
undertröcht, och venlige ombedet med mig at wnder beseigle min hustrus fader Söffren [sic!]
Nielßen i Tonge, Thue Thuesen i Vthwehlinge och Lauridtz Lauridtzen i Sönder Hellerödh,
Sampt Pohl Trölsen i Nore Hellerödh, af Söndre Hellerödh d. 2 Julij Ao 1674, hwil-
ken skrifft ieg Niels Lauridtzen er begierendis at forsk:ne indstefnde vidne Ederlig Ville
bekreffte efftersom det er ickee en Concept af Rette Originalen, och denem Vitter-
lig, hworledis der med er beschaffet. Sönne Gunnarsen mödte och vedgaar at hafwe
udgiffwet til Niels Lauridtzen et sådant kiöpebref, men siger sig nödder der til för den
lange Action de tilforne haffwer hafft, eij heller hand här bekommet nogle penge der-
fore. Niels Lauridtzen formeener Sönne Gunnarsen bör bewijsa, at hand war nöd-
der der till. Sönne Gunnarsen swarade, at sådant Reede protocolleret er. der
jempte indlagde Sönne Gunnarsen en forlignings schrifft af Niels Lauridtzen
uudgifwen, af indhold, at Sönne Gunnarsen för Niels Lauridtzen skal hafwe frj for-
loff at kiöpe af alle dem som der hafwe nogen lod eller Part med Rette at sellie eller
afhende, med WIjdare dateret hellerödh d 23 Sept: 1674, Lest och påsk:tt förståendis
i den 4de part i Söndre Hellerödh gårdh, och ydermehre swaradhe Sönne Gunnerson att
hand frogaar detta indlagde Conceptz kiöpebref, som er intet Vndersch:tt, at det iche er lige
lydende, som det Rette Kiöpebreff af mig udgiffwet, indholder, och förbyder Niels Lau-
ridtzen samma Jord her effter at bruge, men hwis han hende efter denne dag bruger,
da skall han bruge den som andet w:hiemmelt, indtill hand bewijser at ieg hafwer
bekommit nogen betalning derfore fordj han hafwer brudt voris forligning, i det
hand haffwer giort et vdlegg i samme 4de partz Eyendom, hwilken Jord han dag-
ligen haffwer hafft i brug, och widere forschiuder mig til widnißbyrd til neste tingh.
Niels Lauridtzen swarade, at hand holder sig til samme Jord och Eyendom, indtil hand
logligen bliffwer hende fradömdt.
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kristianstads län (L) EVIIAAAK:19 (1680-1686) Bild 270 / sid 25 (AID: v217897.b270.s25, NAD: SE/VALA/0382503)
Luggude häradsrätt (GHA) 1692-02-09
Söne Gunnarsson i Tånga hadhe låtit instämma
Nils Larßon i Söndra Helgaret, till att upwijsa
hemmul uppå någon Skattejord i Söndra Hel-
garet som Söne Gunnarßon förmehnar sig wara
tillhörig och Nills Lars: lijkwähl emoth förbudh brukar.
Nills Larßon war till wedermähle.
Söne Gunnarßon inlade een Attest af Eskill An-
derßon i Tånga och Oluf Påulßon ibm för uthan
något Dato.
Nills Larßon producerade ett kiöpebref af Söne
Gunnarßon i Tånga, på något utj 1/4 part i
Söndra Hälgaret Skattegård, bestående i Twå skeppor
och 1/4 kar åcker och 3 laß äng, Sammaledes insinu-
erade bem:te Nills Larßon i Helgaret ett Panttebref
uthgifwet af Oluf Anderßon i Harreße j Tijkiöp SOchn
af Sehland Dat: d 10: Aprilis 1683 hwar utj han
Pantsatt till sin halfbrodher Swen Anderßon
då tienandes på Rögla gård i Skåne, all dhen jord och
Egendomb som Oluf Anderßon och hans hustru hafwa
utj Söndra Helgaret Skattegårdh, hwilcken jord
och Egendomb Swen Anderßon tillägnas att bruka
och behålla för sin Egendomb, till dheß Oluf Anders:
betahlar honom sitt fäderne och Möderne Erff 39 D:
Smt med tilbörlig Räntta. Sedan inlade han
ett kiöpebref uth gifwet af Oluf Anderßon i Sön-
dra Helgaret på 10 skp:r Jordh och 5 laß Eng, Dat:
d 1 Junij 1674. Sedan Insinuerade han
een domb uthfärdat wed Wegehollms Bircke-
ting d 7 Junij 1675, uppå bem:te Obligation med
dhe ruppå författad Executionsför rättningen
af d 7 Julij samma åhr, hwar uthinnan Nills Larßon
är tillagt 10 SKeppor Jord och 5 laß Eng sampt een
blackbrokat Stuth. Sidst inlade han een Zedell
af Oluf Anderßon, honom tillskrefwen Ao 1687,
hwar uthinnan han begärer att han skall antaga
Oluf Anderßons partt utj Helgeretz gård.
Nills Larßon framställt Swen Anders: i Uthwählinge
til hwilcken Oluf Anderßon i Harreßry har gif-
wet dhet Panttebref af d 10 Aprilis 1683 som
har tillförene är omrördt och Nills Larß inlagt hafwer,
uppå 39 D smt för dheß hos Oluf Anderß inne-
stående fäderne och möderne arf, tillståendes Swen
Anderßon sig samma Panttebref och dhen dher utj
förmälte jord och Egendomb utj Helgaret haf-
wa pantsatt till Nils Larßon och dher uppå
upbuhret 17 Dr smt.
Söne Gunnarßon inladhe ett lagbud uppå dhen
omtwistade fierdepartz Skatte rättighet j Hel-
garet af d 26 Octobr: 1674 begynt d 15
Junij samma åhr. Jnlade och ett annat
Lagbud på dhen dehl aff den 1/4 part som Jo-
hanna Gunnarsdotter, Elin Gunnarsdotter
och Giertrud Gunnarsdotter Erfwel: kan wara
tillfallen effter dheras sahl: fadher och fadermoder
begyntt d 14 Decembris 1674 och slutat
d 15 Martj 1675. Sedan insinuerade han
dhen förlijkning som utj Lagbudet d 20 Octobris
1674 om förmähler i Rätten wara inlagt d:
23 Sept 1674 hwilcket utj Söne Gunnarßons
Kiöpebref till Nills Larßon af d: 26 Septembris
1581 är dödat och uphäfwet och Nills Larßon
nu inlagt hafwer. Sidst Jnlade han een Landz-
tingz domb af d 10 Decembris 1656 hwar uthin-
nan Nills Larßon efter 12 mäns af sicht säges
till bonde på Helgaretz gården och att köpa hwar
dher fångalugit blifwer, och andre icke genom
arf är tillberättigadt.
Parterna hade intet mehra uppå tillfrågan utj
Saaken att andraga i uthan anhåller om domb.
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Malmöhus län (M) EVIIAAAJ:20 (1692) Bild 330 (AID: v217873.b330, NAD: SE/VALA/0382503)
Niels Lauridtzen i Söndre Helleredh bewijste med kaldsmend Hans Bentzen i Wdwehlinge och Thue
Nielßen i Hellerödh, dhe hwmblade efter lougen at hafwa steffnt Sönne Gunnarsen J
Tanga til 1 ting at mödhe och sware til hwad iag kand hafwe honnom til at tala, och att
höre på widne; Jtem indstefnt Thue Thuesen i Vthwellinge, Pohl Trölsen i Nörre
Hellered, och Lauridtz Lauridtzen i Söndre Hellerödh til 1 ting at bestaa deris sandhed.
Efftersom mig i U:freds tiden er fra hände kommen et kiöpebref, som ieg hafde bekom-
met af Sönne Gunnersen, som lydde på nogen Jordh och Eyendom, saa lydendis: Kien-
dis Jeg mig Sönne Gundersen i Sönder Hellerödh, at Jag hafwer soldt och afhendt af
den Jordh och Eyedom, som ieg er arfweligen tilfalden i den fierde part i Söndre Helleröd
Skattegård effter min Sl: fader Gunner Sönnesen, fra mig och min hustru och
begge voris arffwinger, och til Niels Lauditzen och hans hustru Else Thuesdatter och
begge deris arfwinger, En ager, som kaldis byetofften, som er To skepp:r Jord och ett
fierdingkar, och et stycke Engh, som akldis Grelßskifftet, som er 3 laß Eng, och
skal Niels Lauridtzen samme for:e Eyendom Nyde, bruge och beholde till Ewige Eye,
at så af mig Uryggelige holdis skall, hafwer ieg dette min Sedwanlige Signet
undertröcht, och venlige ombedet med mig at wnder beseigle min hustrus fader Söffren [sic!]
Nielßen i Tonge, Thue Thuesen i Vthwehlinge och Lauridtz Lauridtzen i Sönder Hellerödh,
Sampt Pohl Trölsen i Nore Hellerödh, af Söndre Hellerödh d. 2 Julij Ao 1674, hwil-
ken skrifft ieg Niels Lauridtzen er begierendis at forsk:ne indstefnde vidne Ederlig Ville
bekreffte efftersom det er ickee en Concept af Rette Originalen, och denem Vitter-
lig, hworledis der med er beschaffet. Sönne Gunnarsen mödte och vedgaar at hafwe
udgiffwet til Niels Lauridtzen et sådant kiöpebref, men siger sig nödder der til för den
lange Action de tilforne haffwer hafft, eij heller hand här bekommet nogle penge der-
fore. Niels Lauridtzen formeener Sönne Gunnarsen bör bewijsa, at hand war nöd-
der der till. Sönne Gunnarsen swarade, at sådant Reede protocolleret er. der
jempte indlagde Sönne Gunnarsen en forlignings schrifft af Niels Lauridtzen
uudgifwen, af indhold, at Sönne Gunnarsen för Niels Lauridtzen skal hafwe frj for-
loff at kiöpe af alle dem som der hafwe nogen lod eller Part med Rette at sellie eller
afhende, med WIjdare dateret hellerödh d 23 Sept: 1674, Lest och påsk:tt förståendis
i den 4de part i Söndre Hellerödh gårdh, och ydermehre swaradhe Sönne Gunnerson att
hand frogaar detta indlagde Conceptz kiöpebref, som er intet Vndersch:tt, at det iche er lige
lydende, som det Rette Kiöpebreff af mig udgiffwet, indholder, och förbyder Niels Lau-
ridtzen samma Jord her effter at bruge, men hwis han hende efter denne dag bruger,
da skall han bruge den som andet w:hiemmelt, indtill hand bewijser at ieg hafwer
bekommit nogen betalning derfore fordj han hafwer brudt voris forligning, i det
hand haffwer giort et vdlegg i samme 4de partz Eyendom, hwilken Jord han dag-
ligen haffwer hafft i brug, och widere forschiuder mig til widnißbyrd til neste tingh.
Niels Lauridtzen swarade, at hand holder sig til samme Jord och Eyendom, indtil hand
logligen bliffwer hende fradömdt.
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kristianstads län (L) EVIIAAAK:19 (1680-1686) Bild 270 / sid 25 (AID: v217897.b270.s25, NAD: SE/VALA/0382503)
Luggude häradsrätt (GHA) 1692-02-09
Söne Gunnarsson i Tånga hadhe låtit instämma
Nils Larßon i Söndra Helgaret, till att upwijsa
hemmul uppå någon Skattejord i Söndra Hel-
garet som Söne Gunnarßon förmehnar sig wara
tillhörig och Nills Lars: lijkwähl emoth förbudh brukar.
Nills Larßon war till wedermähle.
Söne Gunnarßon inlade een Attest af Eskill An-
derßon i Tånga och Oluf Påulßon ibm för uthan
något Dato.
Nills Larßon producerade ett kiöpebref af Söne
Gunnarßon i Tånga, på något utj 1/4 part i
Söndra Hälgaret Skattegård, bestående i Twå skeppor
och 1/4 kar åcker och 3 laß äng, Sammaledes insinu-
erade bem:te Nills Larßon i Helgaret ett Panttebref
uthgifwet af Oluf Anderßon i Harreße j Tijkiöp SOchn
af Sehland Dat: d 10: Aprilis 1683 hwar utj han
Pantsatt till sin halfbrodher Swen Anderßon
då tienandes på Rögla gård i Skåne, all dhen jord och
Egendomb som Oluf Anderßon och hans hustru hafwa
utj Söndra Helgaret Skattegårdh, hwilcken jord
och Egendomb Swen Anderßon tillägnas att bruka
och behålla för sin Egendomb, till dheß Oluf Anders:
betahlar honom sitt fäderne och Möderne Erff 39 D:
Smt med tilbörlig Räntta. Sedan inlade han
ett kiöpebref uth gifwet af Oluf Anderßon i Sön-
dra Helgaret på 10 skp:r Jordh och 5 laß Eng, Dat:
d 1 Junij 1674. Sedan Insinuerade han
een domb uthfärdat wed Wegehollms Bircke-
ting d 7 Junij 1675, uppå bem:te Obligation med
dhe ruppå författad Executionsför rättningen
af d 7 Julij samma åhr, hwar uthinnan Nills Larßon
är tillagt 10 SKeppor Jord och 5 laß Eng sampt een
blackbrokat Stuth. Sidst inlade han een Zedell
af Oluf Anderßon, honom tillskrefwen Ao 1687,
hwar uthinnan han begärer att han skall antaga
Oluf Anderßons partt utj Helgeretz gård.
Nills Larßon framställt Swen Anders: i Uthwählinge
til hwilcken Oluf Anderßon i Harreßry har gif-
wet dhet Panttebref af d 10 Aprilis 1683 som
har tillförene är omrördt och Nills Larß inlagt hafwer,
uppå 39 D smt för dheß hos Oluf Anderß inne-
stående fäderne och möderne arf, tillståendes Swen
Anderßon sig samma Panttebref och dhen dher utj
förmälte jord och Egendomb utj Helgaret haf-
wa pantsatt till Nils Larßon och dher uppå
upbuhret 17 Dr smt.
Söne Gunnarßon inladhe ett lagbud uppå dhen
omtwistade fierdepartz Skatte rättighet j Hel-
garet af d 26 Octobr: 1674 begynt d 15
Junij samma åhr. Jnlade och ett annat
Lagbud på dhen dehl aff den 1/4 part som Jo-
hanna Gunnarsdotter, Elin Gunnarsdotter
och Giertrud Gunnarsdotter Erfwel: kan wara
tillfallen effter dheras sahl: fadher och fadermoder
begyntt d 14 Decembris 1674 och slutat
d 15 Martj 1675. Sedan insinuerade han
dhen förlijkning som utj Lagbudet d 20 Octobris
1674 om förmähler i Rätten wara inlagt d:
23 Sept 1674 hwilcket utj Söne Gunnarßons
Kiöpebref till Nills Larßon af d: 26 Septembris
1581 är dödat och uphäfwet och Nills Larßon
nu inlagt hafwer. Sidst Jnlade han een Landz-
tingz domb af d 10 Decembris 1656 hwar uthin-
nan Nills Larßon efter 12 mäns af sicht säges
till bonde på Helgaretz gården och att köpa hwar
dher fångalugit blifwer, och andre icke genom
arf är tillberättigadt.
Parterna hade intet mehra uppå tillfrågan utj
Saaken att andraga i uthan anhåller om domb.
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Malmöhus län (M) EVIIAAAJ:20 (1692) Bild 330 (AID: v217873.b330, NAD: SE/VALA/0382503)
- Sources
- 1. Kurt Bengtssons domboksavskrifter