Gisle Karlsson

Father: Karl

Kom hit 1568 och fick följande år Johan III:s brev till biskop Nils Knutsson i Växjö, att han skulle erhålla prästgård i Nydala. Denna socken hade emellertid givits Erik Gustafsson till Torpa i förläning, och denne fördrev K. därifrån. Han måste nu bo inhyses hos en bonde i socknen men erhöll 6/1 1570 konungens brev på en ny prästgård, den i Vrigstads by belägna Lundby östregård, som av fienden blivit bränd. Men ej heller här fick han i ro slå sig ned. Socknen hade förlänats som friherrskap åt Nils Gyllenstierna, vilken ingalunda ville gå miste om den till hans sätesgård Lundholmen hörande gården. Emellertid upplät han slutligen åt K. en liten, vid kyrkan belägen klockaregård, där denne fick bo till sin död. Emedan gården var för liten och låg vid marknadsplats och 2 stora landsvägar, som dagligen förorsakade stor gästning, kunde ingen präst där bliva behållen. Avskrifter av en mängd handlingar rörande denna sak finnsi Eckl. saml., RA (en skrivelse tr. i Ax. Oxenstiernas Skrifter och brevväxling bd 12:1, s. 387). Riksdagsman i Stockholm 1573 och 1590. Häradsprost ca 1593-1601. Underskrev 1593 Uppsala mötes beslut. Vid visitation av biskop Petrus Jonae i jan. 1600 klagade han över avsaknaden på prästgård (Eckl. saml., RA).


Källa: Växjö sifts herdaminne del 6, sid 31-32 samt del 8 sid 373.


Sunnerbo häradsrätt (GHA 1613-03-22


Kom för rätta Pädar i Lunden i Rysby sochn, och Såne Matz-
Son i hosaby i Skadelöff Sochn, och tiltalade här hans gislason
i Wrixstada om then torpestaden otarp, föregifuandes, att hans
Fader har Gisle, och hans Mädarfuingar, hade fååt förn:de
torp otarp ifrån them mäd orätta, då Jnlade här hans
Jtt dombref, wthgifuit af Michill Sigfridson i Pass 10 åhr
Sedan, ther till suahrade Pädar i Lunden och Såne Matz
Son, att han thett olagliga bekom, ty the wåhro Jnte till
tilstädis på tingitt, Jcke wåro tilsagde tå brefuet wthgafs,
huilkitt dombref, förmäler att Liunga gård, samt otarp
wahr theras rätta Skatta Jord, och hade thett Arft, Effter
En gammull Ländzman, wid Nampn, Måns Mårtenson
då blef förn:de Pädar i Lunden suahratt, så Nu som ofta
tilförende, efter ther wahr häradzhöfdingz dom föregången
förskuto the thett Wnder En Laugman, då Jnlade förn:de
Pädar i Lunden sampt Såne Matzson, Wår Aller Nådi-
geste Herres och wthkorade Konungz, Konungh Gustafs
Adolphz Bref, Wthgifuit i Wernamo åhr 1613 then [..]
förmälandes, att Jag, Same Fougten, Skulle Ransaka,
och låta them Widerfahras huad rätt ähr om samma Torp.
Så till thett första, tilfrågades här hans Gislason, om hans
fader hade Någon Lagafångz Breff, antingen gammull eller
Ny, på samma torp, ther till suahrade han Näj att the
Jngen Lagafångh hade, Wthan sade, att the hafua haft laga
fångz Bref, ther wppå, Män han sade att the wåro för komna
i förre danska fäiden. då Jnlade Pädar i lunden Jtt wit-
nisbref, Efter Någre gamble Män, som och somlige wåro ther
tilstädis, att the hade hördt efter theras föräldrar, att för 80
Eller 100 Åhr sedan, wahr förn:de Måns Mårtenson ländzman
i Rysby giäld, tå war ther En wid Nampn Suen olson som
staall en bijstock, och gaf Så ländzmannen torpastaden
till att han Skulle dölia mäd honom hans Tiufuerij,
tå Suahrade här hans Gislason, såsom och Jnlade sins
Faders handskrif, och Memorialls Zedell, att thett war sant
att han fick torpastaden af förn:de Suen Olson, och sade att han
wthlade Päningar för förn:de torpestad, och löste ther mäd Suen
Suen Olson ifrån sitt straff, för thett han hade stulitt Bijstocken,
då suahrade förn:de Pädar och Såne Mattzson, som och beuiste,
att theras Fader Jon Frännason, tog förn:de torpestad af ödemar-
ken, och hade thett i sin, och sin Barns häfd i Någott mehr ähn
åttatiijo åhr ifrån thett han först fick, Jn till theß här gisle
togh förn:de dombref, Så förmälte och theras gamble wit-
nisbref, att then tidh torpitt wahr Något komitt till macht
tå Skulle Jon Frännason hafua kiöpt torpestaden af Måns
Mårtenson, Män huru mökitt han gaf therföre, wiste the intitt
Män the säga siälfua, att theras föräldrar gaf honom förste
gången 18 lodd sölf, och sedan Andregången gaf han honom
9 lodd sölf, då suahrade här hans gislason, att Jon frännason
kiöpte Jnte torpit af Måns Mårtenson, ty Jon Frännasons för-
sta hustru, wahr Måns Mårtensons dotters dotter, och therföre
wnte han förn:de Jon Frännason otarpa torp. Så Efter wårdt
ytersta förstånd, Såsom och Efter ther fans Jngen lagafångz
Bref, gammull Eller Ny, på förben:de torpastad, och Jcke
häller Wahr torpitt wpbögt af liunga gårdz ähgor, ty ther
wahr många gårdar, som hade klöfuatrö och Mulabeett
mädh förben:de Liunga och otarp både Chrono och frälse,
wahr och Efter gambla Mäns säin, att ther Skulle wahra
Markamerke Emillom Liunga och otarp. Therföre bleff
Afsagt, om här hans gislason, Eller hans Mädarfua, icke
kunne förskaffa sig beuijs, af wår Nådigeste Konungz Cam-
mar, at the räkenskaper, som på then tid giorde woro, att han,
hade Jnlöst torpitt, mäd thett han hade löst förn:de Suen Olufson
ifrån sitt straf, då wahr thett stulen Jord och böör att höra,
Chronan till, Män om han kan thett beuisa, att Måns Mår-
tenson hafuer Jnlöst torpitt, mäd thett han hafuer löst för-
nemde Suän olufson ifrån sitt straf, Tå Skall här gisle
och hans Mädarfuingar, giöra En 12 Manna Eedh, att Måns
Mårtenson aldrig sålde förn:de Jon Frennason, förben:de torpastad
Eller wpburitt ther fulla Nögo före, kan han then Eden icke
gånga, då bör Jon Frännasons barn, att behålla samma torp
Eller och sina Päningar igän, och Skiäll för theras Fäder-
nis Bruk och arbete, Så wäll på then sidsta barnakull
len, som på then första, efter Jon frännason mäd båda
hustrurna hade wpbrukatt torpitt, Ty oß töcktis, att
thett wahr Noch för witne, och Lagafångh, att Jon Frännason
hafuer haft torpitt mäd sin barn oklandrat i sin häfdh
Något Mehr ähn 80 Åhr.


Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 151 / sid 5 (AID: v49313.b151.s5, NAD: SE/VALA/0382503)


Sunnerbo häradsrätt (GHA) 1613-11-02


Samma dagh kommo för rätta, Såne Matzson, och hans
mädarfuingar, och klade till her Gisle i wrixsta, och hans
mäarfuingar, om itt torp otarp benämd i Rysby sochen,
som de förmenthe, att her Gisle och hans mädarfuingar,
efther itt Michill Sigfridsons dombref, hafua dem mäd
orätt ifrån, och lade ther wthöfuer i rätta itt witnisbref
gifuit och förseglatt af wälb. man Jöns Jöranson till
fölleskough, såsom och itt K.M.z wår aller nådigeste ko
nungz och herris, Konungz Gustaf Adolps breff, så
som förmäler att Såne Matzson och hans mädarfuingar
skola skie rätt på samma torp. Wahr och så wpläsin, wälb
Jöns Jöransons dombook som förmälte och wthuiste,
huru att wälbem:te Jöns Jöranson, hafuer efther gamble
mändz witne, dänne saker Laugsammeligen och fliteligen
ransakatt, såsom både breff och domboken widare wth
uisar, här emott fälte oftabe:te her gisle en 12 manna
eedh mäd sina mädarfuingar, att fulgiöra på nästa Sun
derbo haradz tingh, så att samma torp hafuer waritt hans, och hans
föräldrars häfd och skatta iordtz egendom i många mändtz
tijdher, och att hann eller hans föräldrar aldrigh hafua där
på wpburrit af Såne Matzson eller hans föräldrar, werd
eller päningar i kiöpt eller skifthe.


Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 184 / sid 34 (AID: v49313.b184.s34, NAD: SE/VALA/0382503)


Sunnerbo häradsrätt (GHA) 1615-02-17


Sammedag blefwo wellärd her Gisle i
Vrekstad och Per i Lunden i Rysby S. sampt och
hans söster Elin Sone Matzons förlichte om dhet
tiltaal för:de Per i Lunden och hans söster hade till
ett törp Ottarp be:d Och hafwer Her Gisle
gifwitt dhem Sölfwer - 23 lood, dett dhe her för rätta
bekiende sigh till fulla nöije bekommitt hafwa, så
att dhem well åttnöijes, och lofwade sigh der opå al
drigh mhera klandra eller qwälia wilia.


Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 202 / sid 4 (AID: v49313.b202.s4, NAD: SE/VALA/0382503)


Sunnerbo häradsrätt (GHA) 1618-10-09


Kom för retta wellerdh man her Tomas i Giöterydh,
fulmechtig medh bref och segell, af sin fader ehrlig
och wellerdh man her Gisle i Wrickztadh, och
bekiende at för:d her Gisle, medh sin barns och nämb
ste bördamens jaa och samtöcke, godueleligen sålt
hafuer, Peer Jonszon i Liunga, för:d Liunga gårdh
Ryszby sochnn, och derföre wpburit i sölf och penin
gar - 180 dlr wthj godt suenskt myndt bådhe
för jordh och etlöfuet. Derföre tingschöt. etc.


Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 410 / sid 88 (AID: v49313.b410.s88, NAD: SE/VALA/0382503)


Sunnerbo häradsrätt (GHA) 1619-12-06


Sammedag kom för retta, hederlig och wellerdh
man, her Thomas, kiörkeprest till Giöterydh
och tiltalade edle och welb. Trulz Perszon tlll
Öijhult, om suin - 6 str, som han mist hade, och
sade sig lagligen effter sin fader, her Gisle i
Wrexta arfdt hafua, huilken suin i nest förlidne
höst gingo wilddrifta. Och effter welb.
Trulz Perszonn hade och mist - 6 str suin, och
låthet effterliusa, och fick af klåckaren i Pie
terydh kundskap, och hans suin wåro i Abbor
Abboreslet. Derföre när kiörketiensten ful
endat war, wiste genast welb. Trulsz Perszonn
sine dränger effter suinen, och lät kiöra them
hem til sit, och icke annars wiste, än thet war hennes
egen suin. Wthj midler tidh sende her Thomas
sin dräng Nilsz Jonszon till Öijehult, at hans weg
ner wederkiennes suinen, när drengen till
Öijehult, och welb. Trulz Perszon icke sielff war
hema, sporde han fru Märit till, om ther war nå
gor suin, som hörde her Thomas i Göteridt till,
tå folgde fru Märitta honom wtht i fägården,
och sade till drengen, är her någor suin, som
thu thör wederkiennes, så må tu taga them, och
kiöra huart tu will, men denne suinen
menar iag at hafua kåstadt korn oppå. Drän
gen suarade, iag hafuer icke offta seedt suinen,
iag kan icke weta om the höra husbondan till,
eller icke, ther medh gick drängen hem. Och sui
nen wåro i Öijhult der effter i fiortan dager,
och ingen sporde mher effter suinen, der medh lät
welb. Trulsz Perszon suinen föllia medh sin
egen suin ådt Danmark, på ållenskog.
Och aldenstundh at suinen wåro sådana till
fergan som welb. Trulz Perszon, effterliust hade,
och hade och lijka knifzmerke medh hans egen suin,
nemligen thuestyfde, synes retten, at han hade
wiszordh at wederkiennes suinen, till någor
annor kom fram, som bettre beskedh hade.
Wthj lijka måtto hade och her Thomas wiszordh och
witne, af sine grannar, der suinen gådt hade,
såszom och af them, som suinen ifrån Wrixta hade
hemkiört, och hade taget suinen till hemmull,
och wille weria them medh Sueriges lag. Derföre
wtfeste han en 12 manna eedh, att thet war
hans egen suinn, och at han them effter sin salige
fader, fådt och arfdt hade, effter thet 16 Cap. i Tiuffa
Balken, huilken eedh effter rettens beuilning, han
i morgon opå detta samma ting han må fulborda.


Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:6 (1619-1623) Bild 86 / sid 82 (AID: v49314.b86.s82, NAD: SE/VALA/0382503)