Erik Frennesson
(mf mf mf mf fm mf)Känd 1661-1695 i Ugnhult, Stenbrohult (G).
Father: Frenne Persson
Mother: Karin
| Dead | between 1695 and 1699 Ugnhult, Stenbrohult (G)1a) 1b) |
Virestads friherrskaps ting (GHA) Anno 1677 denn 4 Januarij
Anno 1676 denn 17 Novembr hafwer sigh ett drååp tilldragit i Wngne-
hult i Stenbrohult Sochn, på Botill Joenßon, och ähr dher medh tillgångit
såßom föllier.
Ingredh een gammall Pijga, som allena inne war och spann, då Päder Joen-
ßon war gången till faderen Joen i Bästeråås, hustrun war uthe och syß-
ladhe, berättar, föraren Botill Joenßon, een förrymbdh Soldat, inkom J
Erich Frändeßons stufwa i Wngnhult, tijdeligh om Mårgonen, då Erich
hadhe bekommet brännewijn i Tinneskåhl. Erich som ägde till
hustru, Botils Syster, gaf honom medh sigh brännewijn, sedan uthgick Bo-
till i andre Stufwan, kiöpte Brännewijn för sigh allena. Erich togh
sit minsta Barn på armen, dhet opbar till Pijgan Ingredh i Päders
Stufwa, han wille och hämpta sin greep näfwer. Soldaten drack honom
någre gånger till medh brännewijn, brödh dhe sutta, sadhe Botill till
Erich, mijna twå hästar ähro barfotta, iagh weeth eij huar iagh skall
få skohningh, i dhet samma och sadhe, du ähr migh skyldigh 2 st:n hästskoor
på hästebyte, Erich neekadhe Eedeligh och Botill swor emoth. Botell
som satt på Sätet, greep till Päders yxsa, sprangh up och högg åth Erich
som satt i bäncken, hann sprangh och upp, och högge åth huar annor medh
yxsorne, Erich gaf sigh emoth Bäncken och makade sigh uth medh muuren
och till dörren, at han baklänges uthkom. Soldaten högg alt fortt, Jn-
geredh tillslogh dörren och ladhe kroken uppå. Botell stegh op på Wngs-
trappan, spottade i handen och tahlade till Erich 2 gånger och badh honom
inkomma at förlijkas. Ingredh ropadhe till Erich och sade geck intet
inn, dhet första tu inkommer, hugger han tigh ihiäl. Sold. Bodell
sade och ropadhe, kom inn dhet röde diefwulen tager digh, iagh skall hug-
ga, at du störtta skall i dörren.
Erich gick hem och stängde sigh inne, ladhe sigh i bäncken, hans hustru inkom igenom
bakhuset och eij wille öppna Stufwudörren. Botell hadhe kiöpt sigh tu Stoop
brännewijn. Straxt dher effter, kom en beskeden Mann Bengt Anderßon
i Kiöörcköö och Augunnarydh Sochn, till gården, denn wille läija sigh Öknööth,
först böstade på Päders wägg, då kom Botell uthstigandes, och hadhe Bößan
under armen, Bengt frågadhe honom om Päder war hemma, han swaradhe Neij
han ähr gången till Bästeråhs, Jagh will gå dijth, sadhe Bengt, Botell
sadhe, iagh will gå medh, dhet war och, på Bodels hemwägh. När dhe
wore kompne lijtet på wägen, mötte honom ett Quinfolck, då sadhe Bo-
tell till henne, iagh glömde mit brännewijn i Ungnhult, geck till Jngredh,
bedh henne fåå digh mitt brännewijn, iagh förgath. Jngredh sielff
straxt effterkom medh brännewijnet, då supa dhe bägge allenast twå gånger
dher aff, sedan tillslöth han flaskan, dhe ginge fram till Bästeråhs, flaskan
satte hann wedkasten. Botell ingick i Joens och Bengt ingick i Bengts stufwe,
Bengdt hadhe ingen Öök at leija honom. Bengt i Kiörcköö, gick wijdare
bortt, omsijder sände Bengt sin Pijga effter honom, då han återkom till
Bästeråhs, satt Bengt i Bästeråhs wedh kistan hoos Bodell och drucko
Brännewijn. Bengt i Kiörcköö och Peder i Vngnhult gingo fram till dem,
drucko doch intet. Bengt och Päder gingo föruth till Vngnhult, Bodell kom
effter, hade sin byßa i handen och Lärkellen på Ryggen. Erich Frändeßon
stodh uthom gården och LåfftesKnuthen, uthan Mößa, badh Bengt i Kiörköö
föllga sigh inn, sadhe sigh hafwa lijtet brännwijn, Bengt och Päder gingo ige-
nom gården och fägården. Erich stegh uth stufwan och Botell folgde effter
okalladh. Erichs hustru kalladhe Bengt inn, då geck Botell wedh söder
Bänck och drack Tobak, Erich satt i Norre bänck, Bodels byßa, lågh wedh denn
södre bordzänden. Bodell slogh askan aff Pijpan, frågadhe Bengt, om han ha-
de at gifwa honom een pijpa Tobak, Bengt gaff honom, Erich sadhe Jagh seer
du hafwer Tobak, gif migh medh tigh, Bengt togh een afbruten knif dher lågh
på bordeet, dhet samma skar Erich sigh i fingret, doch oförwarandes, Erich
sade till Bengt, du skahr migh, Bengt sade, stickna intet wedh, dhet war e-
moth min willia. Erich sadhe, om fingret woro af, så sticknade iag ändå
icke. J dhet samma togh Bodell sin byßa, spände up låset, och sade een Skälm
ähr du, och een Skälms löhn skall du fåå. Erich och hustrun, bodhe för Jesu nampn
skuldh, at han icke wille taga lijfwet af honom, hustrun sadhe see till huadh duu
giör, tänk på wåra små Barn, Bodell sade, Jagh gifwer digh, honom och Bar-
nen så många tusendh etc. Bengta togh i hennes Broder Bodell, och Erich
hölt Bengt alt för sigh, at han icke öppet Skått, på honom hafwer skulle.
Botills Bößa klickadhe 3 gånger i Stufwan. Erich fördhe Bengt för
sigh, till deß han kom till yxse-bäncken, dher han togh een yxsa. Systeren
Bengta, fördhe Bodell uthom dörren, och Bengt utgick igenom denn andra
dörren, då mötte Bengt Bodell, wedh Päders farstugu-Stehn, Bengt för-
mahnte honom några gånger bortgå, och icke till at döda sin Swåger, Jämkian-
des på dhet i woro Swågrar, då sadhe Bodell, wårs herres pijna och dödh
skall denn skalmen få skam. När han kom et stycke weder på gården, wände
han sigh om, och fick see Erich wara uthkommen, spände han up byßan, sadhe,
titta nu uth, nu skall du fahnen see at du skalt få noch. Bengt talade till
Erich och sadhe, springh bak om dhet gambla huset, dhet Erich giordhe och talade
icke ett Ordh. Bodels byßa åther klickadhe, doch hölt at byßan emoth
ERich, Erich sökte at komma under byßan medh honom, at hindra skiutandhe.
då slog Bodell Erich öfwer denn wänstre armen och et slagh i hufwudet medh
byßan, at Erich huimladhe och raglade emoth een wägg, Erich reeste sigh upp,
och slogh med yxsehammaren till Bodell och träffadhe honom i Pannan emil-
lan bägge Ögonen, at han säjnatt wedh marcken och eij giordhe mehr än tu
andedrächt, dher wedh dödde.
Bengt i Kiörcköö, hafwer sin wittnesbördh med Eedh bekräfftadt.
Andra dagen continueradhe Tinget.
Om Mordet som skedt ähr i Näreshulta Marck, dher om i går Ransakadt
blef, ähr Nämbdens begäran, medh domb må upskiutas till näste Tingh
emedan gärningen nyligen giordh ähr, i denn förhoppningh, att bättre
kundskap må uppenbahras, huilken sannare bahneman ähr. Lijket synes
skähligt, at dhet må komma till Jorden och begrafwas, och at kyrkioheer-
den i Stenbrohult, dher om delibererar medh häradtzProbsten, dher han
finner nödigt.
Föraren Botell Joenßon, som slagen bleff, hafwer för 12 åhr sedan, till döds
stunget een rederligh Bonde i sit högsäte, Gumme i Siggehult. Bleff se-
dermehra dömbdh ifrån lijfwet 673. d. 17 Martij och approberades af denn
höglofl. kongl. håffRätt, blef och biltager legdh öfwer alt Rijktet, i medler-
tijdh, hafwer hollet sigh undan, under tijden warit medh saltpettersiu-
darne i Södermanlandh, vndertijden och mehrehndehls i Augunnarydh Sochn,
doch eij warit wedh Wirestadh kyrckia sedan dråpet skedde, doch fåå gån-
ger warit dher i Sochnen.
676 sedan han försporde kongl. Maij:tz pardons Placat war uthgånget,
öfwer Mißdödare och Manndråpare, lätt han uthi ödmiukheeth anhålla, hoos
H:s N:de Landzhöfdingen her Jacob Flemingh, medh ödmiuck begäran, at han
måtte till goda åthniuta H:s Kongl. Maij:tz benådingh och pardons Placat,
dher medh han benådadh bleff. Denne Bodell war een föör och
frodigh karl, stältte sigh under Dragounerne och bleff förare, commen-
derades först på wacht, denn hann försummade och kom i ogunst, bleff doch
lijkwäll, förmedelst een godh Manns Intercession, antagen till sin tienst
igen. Sedan fölgde han sin Öfwerste, Cronehiorten, under hans Compag:
han och förare war. När dhe låge wedh förßle, emellan LandzCro-
na och Helßingborgh, Rymbdhe hann såßom een Skälm medh 1 Corporal och
12 gemehna, dem han der till öfwertalt hadhe, berättar Lieutenanten Tu-
ve Nilßon, Bengt i Bästeråhs och flehre af BÖnderne wettat till
berätta. Jn Summa, hann hafwer, dhet Gudh bättre, warit een
öfwerdådigh Sälle, på dhe ortter, han uthan frijherreskapet sigh för-
hållet hafwer.
Denne Botell, hafwer och denn ganska dagen han dräpen bleff, aff moridskt
hierta och åthäfwer, sigh offta förördt emoth sin Swåger Erich i Vngnhult
och omsijder fallen bleff i dråparens händer.
Herr Päder kyrkioherde i Steenbrohult, berättar, dhet Bodell, hafwer eij
mehr än een gångh, warit på 13 åhrs tijdh, wedh Guds bordh, hafwer och
twenne kåhner belägrat och eij kyrckioplicht undergådt.
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:27 (1659-1689) Bild 3550 (AID: v205726.b3550, NAD: SE/VALA/0382503)
Virestads friherrskaps ting Anno 1677 denn 4 Januarij
Tredie dagen Continuerade Tinget.
Samma dagh inkom dråparen Erich Frändeßon i Vngnhult, att hända domb
i Saken. Och ähr dätta Nämbdens betänckiandhe och öweröstan-
de, att ehuruwäll dhe hafwer påsedt Bodels åthskilliga öfwerdådige
förhållande i Erichs huus och Gårdh, som Ransakningen uthwijsar, kun-
na doch icke känna denna gärningh för nödwärn, emedan Erich hadhe wäll
kunnat blifwet inne i Stufwan och eij utgådt medh yxsan, emedan
denn öfwerdådige Människan war dher i gården, och således undflytt
dätta drååp. Ty dömes han ifrån lijfwet, effter dhet 11 Cap: j
dråmåhla Balcken, medh mindre han niuter Konungens Nåder.
Denne Erich hfwer i all sin tijdh, förhållet sigh skickeligh och berömmeligh,
warit een fredsam Mann, at ingen hafwer hafft orsak at klaga öfwer
honom, dhet Nämbden medh närwarande Tingzallmogen betyga, och honom
det Skåtzmåhl gifwer, fälla och alla sampteligh een Ödmiuck förböhn för
honom till denn höglåfligh Kongl. HåffRätt, dhet han medh nåder må
ansees, och denn öferrätt, han af Bodell ledit hafwer medh hooth, und-
sägningh och slagh, som ähr at see af Ransakningen. Lyf-
tesmän om Persohnen at blifwa tillstädes, Päder Frändeßon i Holck-
hult och Bengt Torstenßon i Bästeråhs.
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:27 (1659-1689) Bild 3590 (AID: v205726.b3590, NAD: SE/VALA/0382503)
GMR 1686
Erich Frennason
Källa: Generalmönsterrullor - Kronobergs regemente 324 (1686-1686) Bild 235 / sid 458 (AID: v46661.b235.s458, NAD: SE/KrA/0023)
Kat 1690
Ugnhult
Bondhen
Erich
hust. Bengta
Barnen.
Karin
Anna
Källa: Stenbrohult AI:1 (1690-1703) Bild 8 / sid 5 (AID: v19308.b8.s5, NAD: SE/VALA/00346)
Kat 1695
Ugnhult
Bondhen Erich
hust Bengta
Barnen.
Jon
Karin
Anna
Källa: Stenbrohult AI:1 (1690-1703) Bild 16 / sid 21 (AID: v19308.b16.s21, NAD: SE/VALA/00346)
Anno 1676 denn 17 Novembr hafwer sigh ett drååp tilldragit i Wngne-
hult i Stenbrohult Sochn, på Botill Joenßon, och ähr dher medh tillgångit
såßom föllier.
Ingredh een gammall Pijga, som allena inne war och spann, då Päder Joen-
ßon war gången till faderen Joen i Bästeråås, hustrun war uthe och syß-
ladhe, berättar, föraren Botill Joenßon, een förrymbdh Soldat, inkom J
Erich Frändeßons stufwa i Wngnhult, tijdeligh om Mårgonen, då Erich
hadhe bekommet brännewijn i Tinneskåhl. Erich som ägde till
hustru, Botils Syster, gaf honom medh sigh brännewijn, sedan uthgick Bo-
till i andre Stufwan, kiöpte Brännewijn för sigh allena. Erich togh
sit minsta Barn på armen, dhet opbar till Pijgan Ingredh i Päders
Stufwa, han wille och hämpta sin greep näfwer. Soldaten drack honom
någre gånger till medh brännewijn, brödh dhe sutta, sadhe Botill till
Erich, mijna twå hästar ähro barfotta, iagh weeth eij huar iagh skall
få skohningh, i dhet samma och sadhe, du ähr migh skyldigh 2 st:n hästskoor
på hästebyte, Erich neekadhe Eedeligh och Botill swor emoth. Botell
som satt på Sätet, greep till Päders yxsa, sprangh up och högg åth Erich
som satt i bäncken, hann sprangh och upp, och högge åth huar annor medh
yxsorne, Erich gaf sigh emoth Bäncken och makade sigh uth medh muuren
och till dörren, at han baklänges uthkom. Soldaten högg alt fortt, Jn-
geredh tillslogh dörren och ladhe kroken uppå. Botell stegh op på Wngs-
trappan, spottade i handen och tahlade till Erich 2 gånger och badh honom
inkomma at förlijkas. Ingredh ropadhe till Erich och sade geck intet
inn, dhet första tu inkommer, hugger han tigh ihiäl. Sold. Bodell
sade och ropadhe, kom inn dhet röde diefwulen tager digh, iagh skall hug-
ga, at du störtta skall i dörren.
Erich gick hem och stängde sigh inne, ladhe sigh i bäncken, hans hustru inkom igenom
bakhuset och eij wille öppna Stufwudörren. Botell hadhe kiöpt sigh tu Stoop
brännewijn. Straxt dher effter, kom en beskeden Mann Bengt Anderßon
i Kiöörcköö och Augunnarydh Sochn, till gården, denn wille läija sigh Öknööth,
först böstade på Päders wägg, då kom Botell uthstigandes, och hadhe Bößan
under armen, Bengt frågadhe honom om Päder war hemma, han swaradhe Neij
han ähr gången till Bästeråhs, Jagh will gå dijth, sadhe Bengt, Botell
sadhe, iagh will gå medh, dhet war och, på Bodels hemwägh. När dhe
wore kompne lijtet på wägen, mötte honom ett Quinfolck, då sadhe Bo-
tell till henne, iagh glömde mit brännewijn i Ungnhult, geck till Jngredh,
bedh henne fåå digh mitt brännewijn, iagh förgath. Jngredh sielff
straxt effterkom medh brännewijnet, då supa dhe bägge allenast twå gånger
dher aff, sedan tillslöth han flaskan, dhe ginge fram till Bästeråhs, flaskan
satte hann wedkasten. Botell ingick i Joens och Bengt ingick i Bengts stufwe,
Bengdt hadhe ingen Öök at leija honom. Bengt i Kiörcköö, gick wijdare
bortt, omsijder sände Bengt sin Pijga effter honom, då han återkom till
Bästeråhs, satt Bengt i Bästeråhs wedh kistan hoos Bodell och drucko
Brännewijn. Bengt i Kiörcköö och Peder i Vngnhult gingo fram till dem,
drucko doch intet. Bengt och Päder gingo föruth till Vngnhult, Bodell kom
effter, hade sin byßa i handen och Lärkellen på Ryggen. Erich Frändeßon
stodh uthom gården och LåfftesKnuthen, uthan Mößa, badh Bengt i Kiörköö
föllga sigh inn, sadhe sigh hafwa lijtet brännwijn, Bengt och Päder gingo ige-
nom gården och fägården. Erich stegh uth stufwan och Botell folgde effter
okalladh. Erichs hustru kalladhe Bengt inn, då geck Botell wedh söder
Bänck och drack Tobak, Erich satt i Norre bänck, Bodels byßa, lågh wedh denn
södre bordzänden. Bodell slogh askan aff Pijpan, frågadhe Bengt, om han ha-
de at gifwa honom een pijpa Tobak, Bengt gaff honom, Erich sadhe Jagh seer
du hafwer Tobak, gif migh medh tigh, Bengt togh een afbruten knif dher lågh
på bordeet, dhet samma skar Erich sigh i fingret, doch oförwarandes, Erich
sade till Bengt, du skahr migh, Bengt sade, stickna intet wedh, dhet war e-
moth min willia. Erich sadhe, om fingret woro af, så sticknade iag ändå
icke. J dhet samma togh Bodell sin byßa, spände up låset, och sade een Skälm
ähr du, och een Skälms löhn skall du fåå. Erich och hustrun, bodhe för Jesu nampn
skuldh, at han icke wille taga lijfwet af honom, hustrun sadhe see till huadh duu
giör, tänk på wåra små Barn, Bodell sade, Jagh gifwer digh, honom och Bar-
nen så många tusendh etc. Bengta togh i hennes Broder Bodell, och Erich
hölt Bengt alt för sigh, at han icke öppet Skått, på honom hafwer skulle.
Botills Bößa klickadhe 3 gånger i Stufwan. Erich fördhe Bengt för
sigh, till deß han kom till yxse-bäncken, dher han togh een yxsa. Systeren
Bengta, fördhe Bodell uthom dörren, och Bengt utgick igenom denn andra
dörren, då mötte Bengt Bodell, wedh Päders farstugu-Stehn, Bengt för-
mahnte honom några gånger bortgå, och icke till at döda sin Swåger, Jämkian-
des på dhet i woro Swågrar, då sadhe Bodell, wårs herres pijna och dödh
skall denn skalmen få skam. När han kom et stycke weder på gården, wände
han sigh om, och fick see Erich wara uthkommen, spände han up byßan, sadhe,
titta nu uth, nu skall du fahnen see at du skalt få noch. Bengt talade till
Erich och sadhe, springh bak om dhet gambla huset, dhet Erich giordhe och talade
icke ett Ordh. Bodels byßa åther klickadhe, doch hölt at byßan emoth
ERich, Erich sökte at komma under byßan medh honom, at hindra skiutandhe.
då slog Bodell Erich öfwer denn wänstre armen och et slagh i hufwudet medh
byßan, at Erich huimladhe och raglade emoth een wägg, Erich reeste sigh upp,
och slogh med yxsehammaren till Bodell och träffadhe honom i Pannan emil-
lan bägge Ögonen, at han säjnatt wedh marcken och eij giordhe mehr än tu
andedrächt, dher wedh dödde.
Bengt i Kiörcköö, hafwer sin wittnesbördh med Eedh bekräfftadt.
Andra dagen continueradhe Tinget.
Om Mordet som skedt ähr i Näreshulta Marck, dher om i går Ransakadt
blef, ähr Nämbdens begäran, medh domb må upskiutas till näste Tingh
emedan gärningen nyligen giordh ähr, i denn förhoppningh, att bättre
kundskap må uppenbahras, huilken sannare bahneman ähr. Lijket synes
skähligt, at dhet må komma till Jorden och begrafwas, och at kyrkioheer-
den i Stenbrohult, dher om delibererar medh häradtzProbsten, dher han
finner nödigt.
Föraren Botell Joenßon, som slagen bleff, hafwer för 12 åhr sedan, till döds
stunget een rederligh Bonde i sit högsäte, Gumme i Siggehult. Bleff se-
dermehra dömbdh ifrån lijfwet 673. d. 17 Martij och approberades af denn
höglofl. kongl. håffRätt, blef och biltager legdh öfwer alt Rijktet, i medler-
tijdh, hafwer hollet sigh undan, under tijden warit medh saltpettersiu-
darne i Södermanlandh, vndertijden och mehrehndehls i Augunnarydh Sochn,
doch eij warit wedh Wirestadh kyrckia sedan dråpet skedde, doch fåå gån-
ger warit dher i Sochnen.
676 sedan han försporde kongl. Maij:tz pardons Placat war uthgånget,
öfwer Mißdödare och Manndråpare, lätt han uthi ödmiukheeth anhålla, hoos
H:s N:de Landzhöfdingen her Jacob Flemingh, medh ödmiuck begäran, at han
måtte till goda åthniuta H:s Kongl. Maij:tz benådingh och pardons Placat,
dher medh han benådadh bleff. Denne Bodell war een föör och
frodigh karl, stältte sigh under Dragounerne och bleff förare, commen-
derades först på wacht, denn hann försummade och kom i ogunst, bleff doch
lijkwäll, förmedelst een godh Manns Intercession, antagen till sin tienst
igen. Sedan fölgde han sin Öfwerste, Cronehiorten, under hans Compag:
han och förare war. När dhe låge wedh förßle, emellan LandzCro-
na och Helßingborgh, Rymbdhe hann såßom een Skälm medh 1 Corporal och
12 gemehna, dem han der till öfwertalt hadhe, berättar Lieutenanten Tu-
ve Nilßon, Bengt i Bästeråhs och flehre af BÖnderne wettat till
berätta. Jn Summa, hann hafwer, dhet Gudh bättre, warit een
öfwerdådigh Sälle, på dhe ortter, han uthan frijherreskapet sigh för-
hållet hafwer.
Denne Botell, hafwer och denn ganska dagen han dräpen bleff, aff moridskt
hierta och åthäfwer, sigh offta förördt emoth sin Swåger Erich i Vngnhult
och omsijder fallen bleff i dråparens händer.
Herr Päder kyrkioherde i Steenbrohult, berättar, dhet Bodell, hafwer eij
mehr än een gångh, warit på 13 åhrs tijdh, wedh Guds bordh, hafwer och
twenne kåhner belägrat och eij kyrckioplicht undergådt.
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:27 (1659-1689) Bild 3550 (AID: v205726.b3550, NAD: SE/VALA/0382503)
Virestads friherrskaps ting Anno 1677 denn 4 Januarij
Tredie dagen Continuerade Tinget.
Samma dagh inkom dråparen Erich Frändeßon i Vngnhult, att hända domb
i Saken. Och ähr dätta Nämbdens betänckiandhe och öweröstan-
de, att ehuruwäll dhe hafwer påsedt Bodels åthskilliga öfwerdådige
förhållande i Erichs huus och Gårdh, som Ransakningen uthwijsar, kun-
na doch icke känna denna gärningh för nödwärn, emedan Erich hadhe wäll
kunnat blifwet inne i Stufwan och eij utgådt medh yxsan, emedan
denn öfwerdådige Människan war dher i gården, och således undflytt
dätta drååp. Ty dömes han ifrån lijfwet, effter dhet 11 Cap: j
dråmåhla Balcken, medh mindre han niuter Konungens Nåder.
Denne Erich hfwer i all sin tijdh, förhållet sigh skickeligh och berömmeligh,
warit een fredsam Mann, at ingen hafwer hafft orsak at klaga öfwer
honom, dhet Nämbden medh närwarande Tingzallmogen betyga, och honom
det Skåtzmåhl gifwer, fälla och alla sampteligh een Ödmiuck förböhn för
honom till denn höglåfligh Kongl. HåffRätt, dhet han medh nåder må
ansees, och denn öferrätt, han af Bodell ledit hafwer medh hooth, und-
sägningh och slagh, som ähr at see af Ransakningen. Lyf-
tesmän om Persohnen at blifwa tillstädes, Päder Frändeßon i Holck-
hult och Bengt Torstenßon i Bästeråhs.
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:27 (1659-1689) Bild 3590 (AID: v205726.b3590, NAD: SE/VALA/0382503)
GMR 1686
Erich Frennason
Källa: Generalmönsterrullor - Kronobergs regemente 324 (1686-1686) Bild 235 / sid 458 (AID: v46661.b235.s458, NAD: SE/KrA/0023)
Kat 1690
Ugnhult
Bondhen
Erich
hust. Bengta
Barnen.
Karin
Anna
Källa: Stenbrohult AI:1 (1690-1703) Bild 8 / sid 5 (AID: v19308.b8.s5, NAD: SE/VALA/00346)
Kat 1695
Ugnhult
Bondhen Erich
hust Bengta
Barnen.
Jon
Karin
Anna
Källa: Stenbrohult AI:1 (1690-1703) Bild 16 / sid 21 (AID: v19308.b16.s21, NAD: SE/VALA/00346)
- Sources
- 1. Stenbrohult (G) AI:1 (1690-1703)
- 1a. Bild 16 / sid 21 (AID: v19308.b16.s21, NAD: SE/VALA/00346)
- 2b. Bild 30 / sid 49 (AID: v19308.b30.s49, NAD: SE/VALA/00346)