Martin Brandt's ancestors

Anna Jönsdotter

Was at most 76 years old.
Father: Jöns Hansson (- <1694)
Mother: Boel (~1653 - >1718)
Bornbetween 1683 and 1686 1) Brunnby Katekismilängd 1698 ger 1686
Dead1759 Mölleläge nr 18, Mölleläge, Brunnby (M)1) 1759
Den 15 Augusti Begrofs Pål Anderssons enkia frå Mölle leje 76 åhr död af ålder
Buried15 Aug 1759 Brunnby (M)1)
Family with Pål Andersson (~1684 - 1758)
Notes
Högwördiga H:r Biskop och Procancellarie,
höggunstiga fader i Christo!
så ock
Högärewördiga ock höglärde härrar Pro-
fessores, samptliga Consistoriales
gunstiga härrar och gÿnnare.




Efter Eders faderliga högwördighets höggunstiga Reqvi-
sition ock Erfordran, inkommer hos Eders faderliga
högwördighet ock Plur:um Ven:dum COnsistorium genom det-
ta iag med min Ödmiuka Berättelse, angående hwad mig
bekant är om äcktenskaps- eller Trolofnings handelen imil-
lan Cronobåtsmannen Lars Mårtenßon ock Pigan Anna
Jönsdotter här i Brunbÿ Sockn, som består i fölliande:
År 1716 wid Pingestijd hade bem:te Lars Mårtenßon,
med sin faders Bÿfogdens på ARrilds fiskeläge här i
Brunby Sockn Mårten Perßons samtÿcke ock äfwen An-
stifan, förlofwat sig med Pigan Anna Jönsdotter från
Mölle fiskeläge härsammastädes, hwilket skedt för-
medelst en Lars Mårtenßons till henne fattad besyn-
nerlig kiärlek, sampt det mÿcket goda Tycke faderen
Mårten Perßon äfwen då hade om henne, för hennes
dÿgd ock wackra Lefwerne, som iag ock hördt af ho-
nom särdeles berömmas. När de sig med hwar annan
förlofwade, skola tillijka med hans fader warit öfwer-
warande hans sÿskonbarn Clemment Jönßon på Arrilds läge,
ock hennes sÿsterman Corfitz Jöranßon, hwilket Lars Mår-
tenßon stadfästat med gåfwor af fästnings Ring, och en
Pänninge-Summa, samt andra till Trolofnings Pant
bland allmogen på denna Orten brukelige Ting. Jag
har ock så mÿcket meera Kunskap om, at samma Tijd då
det skedde en annan bref Person wid namn Sone Jönßon
äfwen Cronobåtsman frijat till henne, hwilkens Till-
bud hon utslog för at ingå äcktenskaps förbund med
Lars Mårtenßon, som icke allenast ett allmänt Taal
der om warit här i församblingen, utan ock iag hördt
det samma af bem:te Sones egen fader. Uppå sådant
folgde det både Lars Mårtenßon ....oftast besökte
Anna Jönsdotter såsom sin trolofwade fästmö hoos
hennes Moder på Mölle-Läge, ock hon äfwen kom
till honom i hans faders huus på Arrilds läge, der
hon alltijd sägs hållas lijksom en dotter. När fa-
deren Mårten Perßon skulle träda i äcktenskap med
Hanna Pålsdotter, som han nu har till hustru, ock
han talte med mig om sonens afwittring, utlät han
sig mÿcket om hans utredning ock Boosättiande med
Anna Jönsdotter, som han war förlofwad med, ock
wid Mårtens der på fölliande Bröllop, sågs hon gå i
hans huus icke annorlunda, än hans ofeelbart till-
kommande sonehustru. denna förlofnings Wänskap
warade intill han år 1717 kom till Carlscrona, hwa-
rest hans sinne blef så förändrat, att eftre en lijten
Tijds förlop, wid hans återkomst hijt hem tillbakas, han
/: utan någon mig ännu witterlig orsak :/ intet wille lÿda
Anna Jönsdotter, eller wetta af henne at säga.
När iag fick der om kunskap, frågade iag fadren
Mårten Perßon om orsaken der till, ock fick till swar,
att han nog frestat sonen, Lars der om, men han
ställt sig lijksom heelt stumm, icke williandes swa-
ra honom, der på ett Ord, utan gått sin koos från
honom; ock då iag der uppå kallade denna Lars Mårtens-
son till mig, åtfrågandes honom om Orsaken, hwarföre
han sökte rubba sin med Anna Jönsdotter ingågna
Trolofning, med underwijsning om äcktenskaps wickt
ock helighet, som en Saak man itnet fick speela med,
ock giöra gäckerij af, jämte det iag ock föreställte
honom, huru hon Anna Jönsdotter war et fader-
löst Barn af ärlig frägd ock dygdigt Lefwerne, ock
hennes Moder en fattig wärnlös Enkia, hwilka Gud
med et särdeles widhängt hoot af swårt Straff förbu-
dit honom förorätta ock bedröfwa: då ehuru iag tala-
de med honom, ock ehwad förmaning iag giorde till
honom, så war hans swar dock ställt i sådana kroo-
kar, ock så på Skufwar, at han fuller hwarken kunde
tillwijta henne något oanständigt, eller säga Orsak
till sin fattade Leeda ock Owillia emot Anna Jöns-
dotter: Men dock icke, wille utlofwa någon fullbordan
af sitt med henne träffade äcktenskaps förbund,
utan föregaf ingen Tijd nu wara till att gifta sig.
Omsijder en rund Tijd der efter kommer fadren Mår-
ten Perßon till mig ock säger att Anna Jönsdotter hade
sökt bijbringa hans son något som han kallade Truldoms
saker bestående af en Kaka ock en kluut besmittad med
Blod ock en Synåål, som hon genom sitt Syskonbarn Cle-
ment Jönßons hustru skickat till Mårten Perßons hu-
stru Lars Mårtenßons stÿfmoder, och hon skulle gif-
wa Sonen Lars kakan at äta, ock med nålen sömma
kluten fast på honom mädan han sof. detta förekom
mig så mycket sällsammare ock meenar underligit, som
Mårten eller hans Son alldrig talat om detta tilför-
ene: kallade derföre till mig Anna Jönsdotter
ock frågade henne der om, då hon rent ut bekiände
ock sade, at Mårten Perßons hustru både sielf ock
genom sin till henne utskickade dotter, hade förfördt
henne der till, inbillandes henne at han Lars Mår-
tenßon war förgiord, ock hon skulle sökia Medel at
få honom til rätta igien, näm:n antingen gå till
den Wijsa Mannen om Råd, eller skaffa ock bijbringa
honom att äta en Kaka af sådana Nötter, som hon
wille säga en annan hustru här i Socknen hafwer bru-
kat till att återfås af sin Siuckdom: hwar på hon An-
na Jöns dotter skolat swarat, at hon hwarken wiste
af någon så kallad wijs Man, eller några slijka
Nötter: men dock som Mårtens hustru ock hennes
dotter intet aflåto påstå, det hon något der wid
giöra skulle, ock hon hade hördt at gement Taal wa-
ra ibland folck, at det Träet kallat flÿga-Rönn
skulle kunna hindra Truldom, så hade hon blandat
något af samma Trää söndergnuggat i en Kaka, at
Lars Mårtenßon der af äta skulle; ock som hon af en
händelse en gång observerat af några Giötheborgs Båts-
mäns sins imillan på Mölle fiskeläge hållna samtaal
at till sådan Truldoms fördrifwande et krafftigt Me-
del wara skulle, at låta Blod af en Haane-Kam
komma på en Kluut, ock sömma den på den förtrul-
lade; så hade hon uti sin Enfaldighet genom Clemment
Jönßons hustru skickat detta till Mårten Perßons
hustru ; at hon, efter sitt Löfte skulle således bruka det
för Lars mårtenßons hälsa; säger ock, at hon icke
weet annat eller eller meer der med, utan har
hållit det för et naturligit medel, hwar med hon wil-
le försökia, om Lars Mårtenßon kunde bringas till
rätta igien; alldenstund Stÿfmoderen Mårten Perßons
hustru Hanna Pålsdotter påstått honom wara förgiord,
ock intet återwända, så wäl sielf, som genom sin dotter
at anmana henne der till, at hon något der emot
bruka skulle. Elliest som iag underwijsat henne, huru
Wij eller skola ackta oß för sådana galenskap, ock med
en sann Gudsfrucktan i allt wårt åliggiande bruka
allena Guds Ord ock Böönen; så beklagar ock jämrar
hon sig högeligen der öfwer, at hon warit så dårlig,
ock låtit sig till slijkt förföra. huru detta rätt mått
sammanhängia ock förewetta, kan iag intet säga; utan
skulle snart kunna sÿnas, som hade Aanna Jönsdotter
blefwet förledd till detta, på det man måtte betiä-
na sig der af som en förmant Orsak till äcktenskaps
eller Trolofnings skillnad imillan Lars Mårtenßon
ock henne; hällst 1:o både hon ock hennes Moder äre
folck, som effter deras wäsende, wäl förstå sin Chri-
stendom, ock man alldrig hördt om dem annat, än
det som warit ärligt, gudfrucktigt ock gott; 2:o Lars
mårtenßon /: som här wordat andragit :/ fattat Leeda
ock Owillia till Anna Jönsdotter meer än långt
före än det Lapperijet med Kakan ock Kluuten ÿp-
pades ock sig Widdrog ; 3:o skulle man tÿckia Styfmo-
deren Hanna Pålsdotter icke så benägit ock willigt
kunnat, utan någon Motsägelse, hafwa annam-
mat af Anna Jönsdotters utskickade Clemment
Jönßons hustru samma Saker, ock /: hon denna det
förklarar :/ äfwen warit sielf i hennes huus, ock
emottagit den ena deelan näm:n blodiga Kluuten med
Sömme-Nålen , i fall om sådant icke tilförrene dem
imillan skedt ett aftaal ock öfwerenskommande.
deßutan är det en gemen Wanart ibland allmo-
gen på denna Orten, at fast de icke allenast
genom starck Trolofning förbundit sig med hwar
andra till äcktenskaps Bÿggiande utan jämwäl
låtit för sig utlÿsa, så sökia de dock på hwariehen-
da Sätt det till intet giöra, hwilket de kalla at
slå up med hwar andra; at man ofta har stoor
Swårhet wid at bringa dem till en Christelig Skiä-
lighet: hwarföre man har Orsak önska, at de genom
något Exempel kunde blifwa skräckta ock afwaande
ifrån en slijk Wanart, på det de måtte lära icke
så ringa ackta det heliga äcktenskapet ock Tro-
lofning, ock der med så omgås, som denna Lars
mårtenßom burit sig åt med Anna Jönsdotter:
uti hwilcken saak äfwen önskeligit wore, at nu en god
ändskap skee måtte; hälst , efter Eders faderliga
högwördighets Befallning, iag giort min höfsta
flijt at förena dem: Men Lars Mårtenßon intet
welat der till beqwäma. Jag har ock genom
KLockaren Christen Larßon begiärat af Lars Mårtens-
sons Officer, det wille han icke allenast permittera
utan ock tilhåller Lars Mårtenßon, i föllie af ho-
nom förkunnad Stämbning, at sistera för det hög-
wördiga domCapitlet: Men han swarat, sig intet
kunna det giöra, innan han inhämtat sin Capi-
tains Hoens utlåtelse der om ock Stamtÿcke;
Omskiönt wid denna Tijden i Konge: Maj:ts Siö-
tiänst här på Orten så mÿcket mindre är at för-
rätta, som nu wordat förbudit med något fartÿg
komma ut på hafwet; ock deßutan wid deras Ca-
peries Beställning en sådan Öfwerflödighet fin-
nes af Båtsmän, at Lars Mårtenßons Persons
frånwaro ingen den ringaste afsaknad giöra
kunde; dÿ är ingen så enfaldig, han ju kan
förstå, hwarföre Lars Mårtenßons Officer sä-
ger sig sådant icke kunna tillåta. Förblifwer
i öfrigt med Wördnad


Eders faderliga högwördighets ock
Plur:um Ven:di Consistorii


Brunby d: 13 De- Ödmiukaste
cembris A:o 1718 Tiänare
Erick Sinius




Källa: Domkapitlet i Lund FIIf:37 (1718-1718) Bild 4800 (AID: v234795.b4800, NAD: SE/LLA/13550)
  • Sources
  • 1. Brunnby CI:1 (1747-1769), Bild 175 / sid 166 (AID: v109897.b175.s166, NAD: SE/LLA/13045)
Last updated: 18 Dec 2012