Sune Månsson

Father: Måns Sunesson (- 1642)

Mother: Elin Simonsdotter (- >1644)

Kinenvalds häradsrätt (GHA) 1629 23/6


Sammadagh kommo för retta, Suen Håkanß i taflarp s: Erichz
broder i taflarp, Jtem Jöns Erichß i taflarp s: Erichz sonn,
Jtem Arfuidh Jonß i Lida i fryele Sochn, huilken äger S: Erichz
söster, En Håkon i Nöthult i Byarums Sochn, huilken och äger
S: Erichz söster, samptligen ifrån Ößbo häradt och Jönekiöpingz
lähn, och klageligen gåfuo tilkienna, at uti förledne höstatidh
6 wekor för Jull, när Rytterijtt her i Smålandh kommo ifrån Pryßen
war och Erich i taflarp medh, den och Prophoß war under Edla Welb.
Erich Griß Compagni, när han kom på tuå mill när Wexiö
blef han lagdh till en bÿ i Konunga heradt Nöbbelle b:t i Toråß
sochn boandes, Nampn Måns Sonaß, der blef han af enn
diekne ute på wägen när han war redhen ifrån gården ihiel-
slagen, och hafuer dråpet sigh sålunda begifuet som föllier etc.


När denne för:de Erich i Taflarp kom i Måns Sonaßons gård i
Nöbbelle, och war lagligen dit lagder, begiärandeß fordenskap
suarade bondens son Sone Månß. b:d han suarade fodran
är stambdt i Skiutzningh till Wexiö at försla Cronans Pengr
Gudh wet hilken han skall först tiena, Erich suarade haudh
seger din unge bengell, utom döran och slåß medh migh, dieknen
suarade iagh är inth[e] god före at slåß medh någon, och bonden
suarade tagh digh int[et] her af och badh Ryttaren stella sigh
tilfridz han skulle få all godt fordenskap, der medh belfuo
de förlichte, och efter Sone Månß hade taget sigh testimo-
nium i Wexiö, achtandes sigh ådt upstäderne, och hade en bok
eller tuå, en Skiorta och Skoor uti sin diekna säk, och efter
han och wille ådt Wexiö, war dieknenes fader begiärandes
at Erich i taflarp wille föra seken under sigh, det han utlof-
uade och de druko medh sått och sanns, till de hade stort ruß.
När de kommo ut på gården stegh Erich i talfarp på sin
hest, och dieknen säcken lågh under honom, tå gick bondenß
hustru fram till Erich i taflarp, säijandeß, efter iagh
hafuer gifuet eder öhll, och min Man är druken, lätter
honom int[e] fara illa, ERich suarade han skall int[e] fara
illa, och badh honom settia sigh på hans korgar, det och
skede, och de folgdeß medh sått och sinne utur gården, och
när de kommo et styckie ifrån gården up till en annor
gård, kom en annor Ryttare Daniell Ambiörnß b:d
huilken hade taget skiutzningh i en annor by, rijdandeß
och som han kom till Erich i taflarp begynte han genast
Skemma ådt honom för han fördhe diekne seken, du äst Prophoß
du Må wara den och den icke Prophoß, tå suarade Erich
iagh skall snart skillian widh migh, begynte så talla till diek-
nen seijandeß i hafue krakelat medh migh om skiutzningen,
iagh skall klaga eder för fougten, dieknen suarade i hafuer
int[et] at klaga i hafuer fått eder fodernskap, tå begynte
Erich och daniell tallas widh, sådant språk som de int[e]
förstodho, och widh de redo språngo de tillika af hestarna.
Erich drogh sin wäria och gaf sig ådt dieknen för:de Sonne
Månß, och daniell gaf sigh ådt bonden som sat på korgerna.
huggo och stucko, alt huadh de förmåtte, och dieknen hade en
stykuäria medh en half Ballia, de kommo i wapneskifto,
Erich war en haftig man högh medh aluar så at dieknen
hafuer utuist fhem sår, och Erich förutan, dödzstinget hade
fåt thuenne sår i hufuudet af en bössa, d[et] och Sone Månß
bekienner sigh giort hafua, såßom kiennes dödz såret, och
när en gaf sigh ådt dieknen, gaf daniell sigh ådt bonden
som sat på hesten stak honom först et sår i armen, se-
dan bonden kom af hesten gaf han sigh in under, och de
kommo omkull och Daniell satte sigh skrefsat öfuer
bonden, slogh honom [kryste knub], alt ansichtet sönder,
och tilförenne hugget honom 6 sår i den ena handen, och
et styngh i den andre armen, och tå begynte bonden ropa
hielp i Jeßu Nampn, När dieknen det hörde, bekienner
han at han stack ådt Erich, och sedan lop fort at undsettia
fadren, och widh han framkom stak han ådt daniell, och
giorde honom et kiötsår, och i d[et] samma slogh daniell war-
ian af dieknens handh, och widh han slepte wärian tog
han sin faders bößa, och slogh Erich som honom så tädt
efterfolgde, och tå språngh Erich på hesten igen, ropte fridh
och icke wiste han war stungen, der medh redo Ryttaren sin
wegh, Och när de kommo på wäghen, begynte Erich merkia
han hade fåt skada, och badh sin stallbroder skiönna sigh
och blef skadan warße, begiärandeß fhöras tilbaka i bon-
dens gårdh igen, det och så skedde, och skadan skedde Månda-
gen för än han afsompnade, och war näst orsaken till hans
dödh at han fick ingen bådskierare, och stynget stodh i blåßan
så at han af bindh ledh första Pinan, Efter åklagarna
beropa sigh på annor witne, derföre blef medh domen up-
skof till nästa tingh, och dråparens leigde blef förlengd
domen finnes afsagd på Konunge heradz tingh den 28 Augusti
widh rettan tingstadh Rydh etc.


Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:7 (1624-1634) Bild 136 / sid 124 (AID: v49315.b136.s124, NAD: SE/VALA/0382503)


Konga häradsrätt 1629 28/8


Sammadagh kommo för Retta Saligh Erickz
arffwingar i Taflarph ifrån Ößbo herradt
och wåro effter den Ransakningh som skedde
på Kinnewals h:dz tingh walborgemeßoaffton
629 dombd begärandes: och effter åklagare-
na hafuer nu effter deras och en begäran, hafft
Reßbijtt att framfhöra alla sine witne och
skiäll, och bekienner nu at the i thenna saak
jnthet mehre hafuer at Jnuända, eij heller pro-
testeratt emot dett witnat är, eij heller hafua
någre witne meer på sin sijdha, utan huadh
Ryttaren daniell berettatt hafuer, och den
dräpne dett samme bekiendt huilket alllt antek-
natt är i Acterna, derföre blef saken som i
rettens betänckiande sentens och dombd. och effter
det är af Acterna klartt, att Ryttaren hafwer
warit upstoll, och orsach till dråpet, först
sprunget af deras hestar, utan gifuen orsaak
och grepitt till till Suerdz, och genast huggett utan
betänckiande och oansedt det skedde i hast
och war thet så leka wäll möckett mherer rådsla-
gen hoos dem, att dieknen eller hans fader deraff
Jnthet wiste, förän Erich högg på dieknen,
det meste han förmåtte, och dieknen i häpen-
heet och hast, forsente huadh han förmåtte, och i
dett samma gaff ut dödz styngett, och icke kun-
ne få dett dhådett fhöre att löpa; Derföre
synes de 12 att de aldeles icke kunne dömma
dråparen hafua giordt Nödwärn, effter han
war på frij feltt, Jcke heller af lust skedd wa-
ra, Effter han sig inthet förbrött, och för deras
samuett icke kunna döma honom wardh
wara giffua Liff för Liff, utan falle alle på
den meningh han hade orsach weria sigh, elliest
utan tuiffuell bleffuedh i Lopett dråp: Balk:
2 och 12 Cap: ähr och betänckiandes at then
dräpne är oförmodeligen fallen drpåaren i
hender, emot hans willia. Ähr och dråparen
ung widh sine _ 18 åhr, och hela heradet bidia
för honom. Åklagarna stella sigh och tillfredz
medh den beskiedd de få ifrån den högloflige
Kongungzlige hoffrett.


Källa: Konga häradsrätt AIa:1 (1615-1635) Bild 1350 / sid 130 (AID: v393338.b1350.s130, NAD: SE/VALA/01554)


Konga häradsrätt (GHA) 1640 1/12


Sammadagh kom för Rätta Månß Sonaßon i Nöbbele, och klagade
at hans son heijderijdaren här i Konunga h:tt Sone Månßon i
Tingzåß, bleff aff en b:dh Gudmundh Mårtenßon en drängh, omen-
neskeligen aff dagatagen, och nederslagen på sin egen farstugosteen
i Tingzåß. Deße effterbe:te folgdes ådt till Tingzrydh Håkon abram-
ßon i Gammalzmåla, knechte Prophoß, och Börge Nilßon i högahult
Rustmester. Thett hände sigh Pingzmåndagh nästföreleden 1640, Så
hände sigh att Börge Nilßon, Rustmestaren gick först allena in, frågan-
des effter en rymder knecht Frenne Månßon, sedan huar effter annan
och drucko medh allfuar, sedan efter dem kom nogor ordh emellan
gingo the uthi gårdmannens her Gudmundz stuga, ther begynte the
dricka och tretta och sloges, sedan gingo the i Sonas stuga och lijcka
des icke berätta än dhe slogo Sone ihiäl på sin farstugusteen, Parter-
na satte borgen som nu till städes wåro, och fodrade lijde på rätte
dråparen som rymde till dannemarck.


Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 394 / sid 20 (AID: v49320.b394.s20, NAD: SE/VALA/0382503)


Konga häradsrätt 1635 3/3
Sammadagh kom för Retta Sone Månßon i Nöbbele, och bleff an-
klagat haffua belägrat sin faders tienstepiga Cißela Jönß-
dötter, det dhe båden bekiendt haffua, uthfäste hefter det 3. Cap.
i Gifft. b. i LL. Penninger 40 dlr


Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 4 / sid 2 (AID: v49320.b4.s2, NAD: SE/VALA/0382503)


Konga häradsrätt (GHA) 1642 25/5


Sammadagh bleff afsagty att S. Sone Månßons arffuinger
hustur och barn, skolla betalla och ifrån sigh legga kåpar-
Penninger 100 dr, och aff de böter Månß Soneßon för sin
son utlagt haffuer. Jtem betalla Peder Nielßon j
Ingelstadh 20 Dr kåparmönt, som han länte Sone Månßon
att utlegga i mansbooten, ner thett är skedtt skall Sones barn i
Tingzrydh taga fullan arffuelott effter sin fharfader Månß Sone-
ßon i löst och fast.




Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 192 / sid 13 (AID: v49322.b192.s13, NAD: SE/VALA/0382503)