Jeremias Johansson Kråk
Hattmakare i Kalmar (G).
Father: Johan Persson
Mother: Elin Hollenska el Hallenska
1684
Julius
Dito Bewilliades Jeremias Johanson ett bördsbreef att han ehr född aff ächta fångh och ährliga förälldrar efter han i Dantzich ehmnar lähra dett lofl. hattmakare ämbetet
Advokatfiskalen Kalmar län EVIIBAA:396 (1684-1684) Bild 840 (AID: v221436.b840, NAD: SE/GHA/90102)
1689
dhen 2 Octob: höltz ordinarie Rådstugu
Dito aflade Jeremias Kraak sin Borgareeedh för hattmakare, löftesmän Mr Johan Fisker och Mr Jöran Snijker.
Advokatfiskalen Kalmar län EVIIBAA:401 (1689-1689) Bild 710 (AID: v221446.b710, NAD: SE/GHA/90102)
Dito. Klagade Hindrich Kråkz Enkia hust: Kierstin Joensdotter öfr hattmakarens Mr Jürgen Seilers hustr: för det hoon skall hafwa kallat henne lögnare och falsk menniskia, sampt i går på wägen till kyrkian henne med otijdigt munbruuk öfr-fallet hwilken henne är händt för det hoon hafr sagt at Seilers hustro hahr kallat sin moder een drefwul och icke wore henne för moder.
Sedan klagade och be:te Kierstin Kråkz öfr Mr Seilers stiufdotter, Mr Jeremias Kraakz hustro, för det hoon i går, öpnandes sins moders fönster, då kierstin gick der förbj, och kallade henne sqwallersynda, derfwulß meniska och falsk kåna, beder at sådant måtte Corrigerat blifwa.
Mester Jürgen och Jeremias begiärade at Kierstin måtte sin klagan, och serdeles det at Seijlers hustru skolle hafwa kallat sin moder een grefwuul med skiähl och wittne bewijsa, J widrigit fall för sin grofwa osanning plichta, unnandes och kraak icke neka at hans hustru hahr Kierstin genom fönstret roopat, williandes henne tilltala för det sqwaller som hoon emillan modren och barnen uthsatt, och så medelst stoor oenigheet stichtat, hwar öfr dhe högeligen klaga:
Men kierstin tillböd sig, det med sin Sahlgihetz Edh willia ährhålla sant wara, men som det sträfwar emoot domare Reglerna, hwilka Kierstin nu förelästes hoon och elliest des uthan före här förRätten emoot sielfwa sanninge sworet, som hoon sedan med Eedelige wittnen öfrtygat worden är, dy kunde henne sådant intet tillåtas, utan wi råddes at ehrhålla om förlåtelse, det hoon för denna gången eij giöra wille, dy törnar och saken till een annan gång.
Källa: Advokatfiskalen Kalmar län EVIIBAA:403 (1691-1691) Bild 900 (AID: v221449.b900, NAD: SE/GHA/90102)
Julius
Dito Bewilliades Jeremias Johanson ett bördsbreef att han ehr född aff ächta fångh och ährliga förälldrar efter han i Dantzich ehmnar lähra dett lofl. hattmakare ämbetet
Advokatfiskalen Kalmar län EVIIBAA:396 (1684-1684) Bild 840 (AID: v221436.b840, NAD: SE/GHA/90102)
1689
dhen 2 Octob: höltz ordinarie Rådstugu
Dito aflade Jeremias Kraak sin Borgareeedh för hattmakare, löftesmän Mr Johan Fisker och Mr Jöran Snijker.
Advokatfiskalen Kalmar län EVIIBAA:401 (1689-1689) Bild 710 (AID: v221446.b710, NAD: SE/GHA/90102)
Dito. Klagade Hindrich Kråkz Enkia hust: Kierstin Joensdotter öfr hattmakarens Mr Jürgen Seilers hustr: för det hoon skall hafwa kallat henne lögnare och falsk menniskia, sampt i går på wägen till kyrkian henne med otijdigt munbruuk öfr-fallet hwilken henne är händt för det hoon hafr sagt at Seilers hustro hahr kallat sin moder een drefwul och icke wore henne för moder.
Sedan klagade och be:te Kierstin Kråkz öfr Mr Seilers stiufdotter, Mr Jeremias Kraakz hustro, för det hoon i går, öpnandes sins moders fönster, då kierstin gick der förbj, och kallade henne sqwallersynda, derfwulß meniska och falsk kåna, beder at sådant måtte Corrigerat blifwa.
Mester Jürgen och Jeremias begiärade at Kierstin måtte sin klagan, och serdeles det at Seijlers hustru skolle hafwa kallat sin moder een grefwuul med skiähl och wittne bewijsa, J widrigit fall för sin grofwa osanning plichta, unnandes och kraak icke neka at hans hustru hahr Kierstin genom fönstret roopat, williandes henne tilltala för det sqwaller som hoon emillan modren och barnen uthsatt, och så medelst stoor oenigheet stichtat, hwar öfr dhe högeligen klaga:
Men kierstin tillböd sig, det med sin Sahlgihetz Edh willia ährhålla sant wara, men som det sträfwar emoot domare Reglerna, hwilka Kierstin nu förelästes hoon och elliest des uthan före här förRätten emoot sielfwa sanninge sworet, som hoon sedan med Eedelige wittnen öfrtygat worden är, dy kunde henne sådant intet tillåtas, utan wi råddes at ehrhålla om förlåtelse, det hoon för denna gången eij giöra wille, dy törnar och saken till een annan gång.
Källa: Advokatfiskalen Kalmar län EVIIBAA:403 (1691-1691) Bild 900 (AID: v221449.b900, NAD: SE/GHA/90102)