Jöns Persson

Father: Petrus Johannis

Erhöll 16/2 1536 Gustaf Vasas brev på Hinneryd, efter han "sitter for stoor gestningh". 1555 uppkallades han till konungen för att stå till svars för den olaga handel med kreatur, som han bedrev över gränsen. (GFR). S. å. fick han för landsköp böta 6 oxar. Han återvann kunglig gunst och erhöll 1563 av kronan 2 oxar, "opå thett han skulle altidh haffva syn hemlige kunskapp åtth Danmarch." 1565 brände danska prästgården, varför han d. å. av Johan III befriades från den skatt av 2 oxar, som han annars skulle utgöra, och tilldelades 7 kyrkolandbönder, vilka skulle bistå honom med gengärdskörslor och dagsverken. Han hade 1566 tillstånd att erhålla "all gingerde spannamåll uti Markaredt och hinderedtt sockner opå alle Kyrke Landboer som intthett är brende." Emedan kronans folk gästat hos honom på väg till och från ett möte på gränsen, åtnjöt han 1569 frihet från gärdepersedlar. Herr Jöns var en rik man och ägde vid taxeringen 1571 14 gilla oxar, 10 kävlingsoxar, 63 kor, 41 ungnöt, 1 häst, 3 fålar, 5 ston, 181 lod silver, 16 mark guld, 32 mark och 6 öre i penningar, 2 guldringar samt dessutom en del koppar, tenn och mässing. (KA, jfr Forsell: Sverige 1571, s. 209). Grunden till denna förmögenhet var säkerligen den inkomstbringande boskapshandeln med Danmark. I 1583 års fogderäkenskaper heter det, att "när hertig Carl drog utavn landet senast, skedde den stora skadan, att en husalängd uppbrann för prästen i Ulvsbäck", och troligen som vederlag härför erhöll P. genom brev 23/11 1582 48 tunnor spannmål. Den kyrkoherde i Ulvsbäck, hos vilken den tyske borgaren Samuel Kiechel på sin bekanta resa genom Småland i febr. 1586 erhöll nattkvarter och som av denne prisas för sin gästfrihet (Historisk tidskrift 1892), är förmodligen identisk med Johannes Petri. Död 1586.


Älvsborg Lösen 1571
Källa: Älvsborgs lösen 1571, Älvsborgs lösen 1571, SE/RA/5116/10, bildid: B0001009_00220